Luftföroreningshalter på förskolegårdar

Luftkvalitén i barns utemiljö – en kunskapsinventering

På uppdrag av Naturvårdsverket har avdelningen för Arbets- och miljömedicin vid Lunds Universitet utfört studie kring luftföroreningssituationen på förskolegårdar. Denna studie består av tre delar vara av en är en kunskapsinventering bland landets kommuner kring luftkvalitén på förskolebarns utemiljöer och effekter/strategier för att eventuellt förbättra detta. (sedan tidigare publicerad i denna rapportserie (nr 10:2019).

Utöver detta har det även genomförts mätningar av NO2 samt PM10 och PM2,5 på de tio mest luftföroreningsdrabbade förskolorna i Malmö. Dessa mätningar pågick mellan hösten 2018 till våren 2020 och låg till grund för del tre i studien där de uppmätta halternas hälsokonsekvenser hos barn beräknades. Studien visar att flertalet kommuner saknar aktuell mätdata kring hur luftföroreningssituationen ser ut i kommunen och mycket få har kännedom om luftkvalitén i anslutning till kommunens förskolor. Mätningarna vid förskolorna i Malmö visar att
partikelhalterna på förskolegårdarna i dessa trafikutsatta miljöer överskrider miljömålen men också att den kraftiga minskning av trafiken i Malmö som skedde i samband med Covid-19 restriktionerna hade en positiv effekt med en kraftig minskning av uppmätta halter. Något som även återspeglas hälsokonsekvensberäkningarna.

Barn är särskilt utsatta för luftföroreningar, dels genom sin fysik, men även genom sina dagliga rörelsemönster. Många barn växer idag upp i miljöer där dålig luftkvalitet kan påverka deras framtida hälsa. För att vi ska kunna skapa en luftmiljö som är bra för barns hälsoutveckling, behöver vi tänka på hur vi utformar städer och närmiljö och vi behöver kunskap om hur barn påverkas av den luftkvalitet som omger dem.

Luft & Miljö – barns hälsa. Om luftmiljö och svensk luftövervakning”, Naturvårdsverket 2017

Rapporten är författad av Emilie Stroh, Christina Isaxon, Anna Oudin, Ebba Malmqvist. 2021.