Vad gör myndigheter
Vedeldning hotar folkhälsan. Detta är belagt i många rapporter.
Vad gör våra kommuner och centrala myndigheter?
Drygt 2 miljoner eldstäder – d v s miljöfarliga verksamheter – finns ute i våra bostadsområden och släpper ut föroreningar i vår inandningsluft.
Inom Sverige uppskattas luftföroreningar orsaka cirka 7 500 förtida dödsfall per år. Därav kan 900 härledas till partikelutsläpp från vedeldning. Detta enbart från partikelutsläpp. Förutom det mänskliga lidandet beräknas luftföroreningar medföra samhällsekonomiska kostnader på ca 30 – 42 miljarder kronor. (Ännu mer i senare rapporter.)
Trots många rapporter om det hälsofarliga med vedrök, är politikerna inte mogna för att fasa ut vedeldning. I stället vill man modernisera eldstäderna. Kaminbranschen har lobbat och fått gehör. Hoppet står till ”den nya designen”. Men ”den nya designen” löser inte problemen – se vår faktasida.
När det gäller vedeldningsproblematiken hänvisar samtliga instanser till den egna kommunens miljökontor eller motsvarande. Vad händer när man kontaktar sitt miljökontor? I bästa fall kan man hjälp, kommunen är påläst och har en vedeldningspolicy, man tar problemen med vedeldning på allvar och den miljö- och hälsofarliga verksamheten inskränks eller stryps.
I andra fall – och tyvärr alltför ofta – är hanterandet långt ifrån tillfredsställande. Det råder okunskap och kanske framförallt osäkerhet. Man vet inte vad som råder, man hänvisar gärna till staten, informationen till medborgarna i frågan är bristfällig, speciellt vad beträffar hälsoproblemen med vedrök. etc. Det saknas resurser såväl hos kommuner som hos centrala myndigheter.
Alla kommuner ska mäta luftföroreningar. Frågan är om det ens förekommer, mer än eventuellt i de största kommunerna? Återkommande information till kommuninvånarna saknas om aktuella luftföroreningar. Om kommunen ev skulle mäta, så görs det gärna vid trafikleder, och då blir resultatet att det är bilarna som smutsar ned luften. Som man ropar i skogen, får man svar!
Se även under hemsidans avsnitt om lagar och regelverk – för det finns åtskilliga lagar, rättspraxis etc som stöder dig som vill ha frisk luft kring ditt boende!
En av våra nätverkare har tagit fram en blankett för anmälan om rökintrång – se under avsnitt ”Blanketter” på vår hemsida.
Olika förslag har tagits fram:
- Partikelavgift på utsläpp från vedeldning i tätbebyggda områden.
- Rökfria områden. Frederikssunds kommun i Danmark önskade säkra ren luft till invånarna och förebygga klagomål. Villor i ett område uppfördes, 80 – 90 bostäder, med emissionsfri uppvärmning, baserat på fjärrvärme. Det handlade om överskottsvärme, värmepumpar, solenergi och lagring av sommarens värmeenergi för att användas under vinterhalvåret. Bostäderna var välisolerade.
- Mäta och informera kommuninvånrna om läget på kommunens hemsida.
- Rökrening hos vedeldare. Filter.
- Föroreningsavgift på vedeldning
______________________________
Der skal forureningsafgift på brændefyring
12. januar 2009. Läsarbrev, Ryan Lund, Det Økologiske Råd.
Från https://www.information.dk/debat/
Når miljøregnskabet for brændeovne (inkl. brændekedler og -fyr) sættes under lup, fremstår forureningen fra landets ca. 600.000 brændeovne som et alvorligt miljø- og sundhedsproblem.
Ifølge Danmarks Miljøundersøgelser og Force Technology står landets brændeovne for ca. 90 pct. af forureningen med giftige tjærestoffer, ca. 60 pct. af den stærkt sundhedsskadelige partikelforurening (fine partikler) og ca. 50 pct. af den ekstremt farlige dioxinforurening. Brændeovne er derved en af de dominerende kilder til skadelig luftforurening i Danmark. Og selv nye miljømærkede (svanemærkede) brændeovne forurener på et plan, hvor miljømærket kommer til at ligne vildledende markedsføring.
Kedelig dødsstatistik
Hjerte- og karsygdomme, luftvejslidelser og lungekræft er kendte og veldokumenterede effekter af forureningen fra brændeovne. Ifølge Miljøprojekt 1235 fra Miljøstyrelsen er antallet af dødsfald grundet forureningen fra brændeovne af samme størrelsesorden som antallet af trafikdræbte. I dette estimat er dog ikke taget højde for, at røg fra brændeovne er koncentreret i villaområder og har et højt indhold af især giftige tjærestoffer og dioxiner samt ultrafine partikler, hvorfor antallet af dødsfald undervurderes. Sygdom og død forårsaget af partikelforureningen fra brændeovne koster hvert år samfundet et milliardbeløb.
Forureningen fra brændeovne kan nedbringes ved afgiftsmæssigt at sidestille brændefyring med andre opvarmningsformer. Afgiften skal ligge på brugen af brændeovnen. Hvis der f.eks. indføres en årlig miljøafgift fra 2011 på 25.000 kr. for at anvende brændeovne i byer, så vil brændefyringen og forureningen hurtigt aftage. Afgiften kunne så halveres, hvis der påmonteres et effektivt partikelfilter på skorstenen. Dette ville samtidig sætte skub i udvikling og produktion af effektiv røggasrensning til private skorstene. Afgiften vil gøre de miljørigtige alternativer til brændeovne økonomisk attraktive, dvs. fjernvarme, varmepumper, energirigtig adfærd og isolering mv.
Men selv om effektive partikelfiltre på skorstenene afhjælper en stor del af forureningen fra brændeovne, så ændrer partikelfiltrene ikke ved, at der kan opnås den dobbelte varmegevinst ved i stedet at afbrænde træet på store kraftvarmeværker (og bruge varmepumper), hvor der foretages en effektiv røggasrensning, før røgen udledes i stor højde.
Derfor er der behov for politisk handling, der reducerer brugen af brændeovne og indfører partikelfiltre på skorstenene. Miljøafgifter er det oplagte virkemiddel.
Det er på høje tid, at vi gør op med Stenalder-tanken om, at vi absolut skal have tipi-bål i stuen.
____________________________________________
Så här gör du om du blir störd av ved- eller pelletsrök
Miljökontoren ser helst att den som besväras av vedröken först kontaktar vedeldaren/vedeldarna själv. Det kan hjälpa i några fall. I andra fall blir det etter värre.
Man ska kunna klaga anonymt. Men då ska man även vara anonym för miljökontoret!
Väldigt många drar sig för att anmäla en grannfastighet för störande vedeldning. Man väljer att svälja förtreten, man hostar och mår dåligt själv, hellre än att anmäla en granne – för ”grannsämjans” skull. Man kan klaga anonymt i ett första skede, men för att det ska kunna bli ett ”ärende” hos miljönämnden, så måste man naturligtvis uppge vem man är.
När Miljökontoret fått ta del av ditt klagomål, så brukar de skicka ett brev till grannen/grannarna där de talar om att det har kommit in klagomål till miljökontoret betr vedeldning. Eldaren brukar då höra av sig (och förklara sig).
Miljökontoret kan fråga:
– Hur eldaren eldar, hur de hanterar veden, vilken utrustning de har, m m.
– Hur ofta de eldar och hur länge pågår det varje gång? Hur ser röken ut?
– Är vindriktningen oftast åt ditt håll?
– Får du in rökgaser i huset?
– Är det inom tätort. Finns fjärrvärme i området?
I en del fall vidarebefordrar kommunen informationsmaterial från Naturvårdsverket eller kommunens egna foldrar/broschyrer om vedeldning till eldaren.
Blir det ingen förbättring, kan ”klaganden” föra dagbok d v s skriva ner datum/tider när man får in rökgaser i bostaden. Vindriktning. Kolla VEM som eldar! Ofta kan rökgaserna komma från flera källor. Miljökontoret kan också be eldaren gör samma sak. Miljökontoret jämför uppgifterna.
Du som klagar kan också ta foton, videofilm etc som bevis. Även om det är eldaren/förorenaren som ska bevisa att hans rökgaser inte är ohälsoframkallande, så har kanske kunskapen om bevisbörderegeln m m inte nått ända fram till den som hanterar frågan hos kommunen.
Be kommunen utföra luftmätningar. Se Luftkvalitetsförordning (2010:477
Ändrad: t.o.m. SFS 2019:1260
Miljökontoret brukar åka ut och kolla förhållandena och eldandet. Se till att de infinner sig NÄR det eldas! …. En del miljöinspektörer väljer att inspektera när de har en stund över på jobbet – och då dagtid när det inte eldas och drar därav slutsatsen att det inte är några problem med eldandet. Case closed. Se till att det blir ett för eldaren icke-föranmält besök!
En del kommuner tar betalt för att infinna sig – det finns en allmänt vedertagen princip att förorenaren betalar.
Det är bra om du som klagar är bra påläst. – Informera dig om vad som gäller och t ex om tidigare domar i Miljödomstolen/Miljööverdomstolen.
Informera dig via vår hemsida, t ex!
Se till att det blir ett ”ärende” och att miljökontoret (el motsvarande) tar beslut i frågan!
Får du inte rätt: Överklaga! I allmänhet fegar kommunerna ofta ur, och låter överinstanserna ta beslutet. Det brukar ”rätta till sig” i de högre instanserna! Men det kan också innebära att föroreningarna håller på under hela överklagningstiden.
Hör gärna av dig till oss. Vi arbetar ideellt, men vi har kanske möjligheter att hjälpa dig med råd och stöd.
Dessa ärenden tar – tyvärr – oftast lång tid att handlägga. Men vi kämpar för att det ska gå snabbare. Betydligt snabbare.
”Juridiska processerna” är orimligt utdragna och kostsamma!
De juridiska processer som mestadels följer när granne stör granne med eldning blir oftast utdragna och en processtid på flera år är inte ovanlig. Detta är helt orimligt, då det handlar om människors hälsa och därför borde sådana ärenden behandlas snabbt. De långa ”hanteringarna” kostar alldeles för mycket både för den enskilde och för samhället. Kunskapen om det hälsovådliga finns – alltfler rapporter härom publiceras.
En del kommuner menar att det inte är rimligt att be grannarna att inskränka sitt eldande, eftersom dessa ”betalat så mycket” för sina eldstäder och skorstenar. Man månar mer om vedeldarnas plånböcker – och klagandena får plikta med sin hälsa. Lagen menar att det är förorenarna som ska betala!
_________________________________
Blankettförslag:
Anmälan om olägenhet av utsläpp från småskalig fastbränsleeldning
Denna blankett är användbar om du kommit fram till att det inte hjälper att prata med grannen och du fortfarande besväras av att rökgaser från grannens ved- eller pelletseldning tränger in i din boendemiljö. Då är det dags att anmäla till kommunens miljö- och hälsoförvaltning.
Läs mer om hur du fyller i en PDF-blankett nedan.
Våra blanketter kan du fylla i på din dator eller skriva ut och fylla i för hand.
En ifyllnadsbar PDF-blankett har funktioner där du kan mata in information i fält och sedan spara PDF-blanketten. För att kunna använda dessa funktioner behöver du en PDF-läsare, t.ex. Adobe Reader eller Foxit Reader.
Observera att det i vissa webbläsare inte går att öppna blanketterna eller fylla i dem. Spara då ned dem på din dator och öppna dem med en PDF-läsare, t.ex. Acrobat Reader. Vi rekommenderar att du alltid använder den senaste versionen för bästa resultat.
Du kan hämta Adobe Reader gratis på Adobes webbplats.
Du kan också pröva att öppna blanketterna i en annan webbläsare.
När blanketten fyllts i sparar du den lokalt på din dator. Stäng dokumentet och öppna det på nytt för att se att uppgifterna du fyllt i fortfarande ligger kvar. Därefter är det bara att skicka in dokumentet via e-post till mottagaren. Det går naturligtvis även bra (om än inte lika miljövänligt) att skriva ut anmälan på papper och därefter skicka den med posten. Det senare är inget som vi förordar.
_____________________________
Korrekt handhavande och att använda torrt, rent trä?
(Från boken Braenderoeg och helbred. Solveig Czeskleba-Dupont)
Undersökningar gjorda i Gundsömagle samt experimentella mätningar i dk-Teknik 2001 visar att korrekt upptändning har ingen betydelse för de hälsoskadliga partikelutsläppen från senare påfyllningar. Att påstå att en korrekt upptändning kan ta bort 80 % av den hälsoskadliga röken är helt taget ur luften. Det är inte heller tillräckligt att nyttja torrt, rent trä, som många tror.
De kommunala inspektörerna kommer och luktar och tittar på röken och tar ställning till om röken är en ”väsentlig förorening”. Subjektiva skattningar!
När röken har lämnat skorstenen i virvelzonen, dominerar de oförutsägbara processerna fullständigt. Bebyggelsen, placering, höjd på byggnader, terräng, växtlighet, träd, höjd på skrsten, m m gör det närmast omöjligt att bestämma rökens intensitet enbart med hjälp av syn och lukt. Även s k osynlig rök innebär föroreningar – det kommer man inte ifrån!
Därtill kommer problem med skiftande vind- och väderförhållanden, som är kaotiska processer. Man måste mäta på stället!
______________________________
Miljömål för luft och småskalig biobränsleeldning – kommunernas problembild och behov
Slutrapport för STEM-projekt 21353-1: (Umeå universitet, 2004)
…I dag kan, med stöd av Miljöbalken, förbud eller föreläggande mot småskalig eldning bara tillämpas när det väl uppstått en olägenhet för människors hälsa. Flera kommuner försöker dock arbeta preventivt och förebygga besvär i problematiska områden, t ex genom att via detaljplan förbjuda eller begränsa vedeldning.
…
Lagstiftning
Beträffande relevant lagstiftning uppgav majoriteten av deltagande kommuner att de var osäkra på vad som verkligen gäller för hur MKN skall tillämpas/tolkas, samt vilka klara befogenheter de har att begränsa biobränsleeldning eller kräva utbyte av icke miljögodkända pannor i utsatta områden. Att användning och nyinstallering av gamla och nya biobränsleanläggningar bör kunna begränsas var de flesta överens om, dock fanns delade meningar om hur sådana befogenheter borde tilldelas kommunerna.
En tillståndsprövning av alla befintliga och nyinstallerade anläggningar inom en kommun skulle för många av kommunerna innebära en orimlig arbetsbelastning, och en ökad förekomst av olagliga installationer. Ett tillstånd skulle möjligen även medföra svårigheter att agera i de fall olägenheter uppstår trots fastigheten fått tillstånd. Ett anmälningsförfarande med möjlighet för kommunen att avslå alternativt inskränka användandet om anmälan avser ett känsligt /belastat område, föreföll enligt många vara ett mer rimligt förslag. Ett antal kommuner beskrev hur de via planförfarandet begränsat användningen av biobränsleeldning inom vissa bostadsområden. I vilken utsträckning detta är juridiskt sanktionerat diskuterades, dock fastslogs att det saknades praxis inom området och att ett överklagande vore intressant.
…
Frågor reste även kring den ”omvända bevisbördan” som är central i miljöbalken. Skulle kommunerna kunna kräva av fastighetsägare som vill nyinstallera en anläggning att redovisa en konsekvensbeskrivning av förväntade konsekvenser och vad skulle i så fall ingå i underlaget?
Haltbeskrivning
Vad gäller att för utsatta bostadsområden kunna redovisa halter av luftföroreningar som PM 10 och bensen så kretsar de diskussionerna naturligt kring vilka mätningar som krävs och vad det kostar. Den allmänt dåliga kommunala ekonomin medför att miljökontoren, trots misstankar om normöverskridanden, har svårt att få gehör bland politikerna för att påbörja nya eller att utöka redan befintliga luftföroreningars mätningar. Vanliga kommentarer som inspektörerna mött var ”kan vi strunta i detta” eller ”vad händer om vi inte mäter”. Situationen skapar ett sorts ”moment 22” i och med att många kommuner inte har resurser till att mäta/beräkna medan politikerna vill ha underlag som motiverar mätning/beräkning. En föreslagen lösning på problemet var att starta ett luftvårdsförbund utifrån vilket representativa mätningar och beräkningar kan samfinansieras för ett stort antal kommuner.
…
Information
Information är ett av de mest tillämpade verktygen bland kommunerna för att påverka den rådande situationen. Flertalet kommuner informerar fastighetsägare via utskick eller vid bygganmälan om vilka olägenheter som kan uppstå i samband med biobränsleeldning samt hur de kan minimeras. Energirådgivaren i kommunen framstår som en viktig person med bra möjligheter att påverka innevånaresval av utrustning. Under diskussionerna framkom att informationen kan variera beroende av vilken enhet på kommunen som blir tillfrågad, vilket leder till inkonsekventa budskap. Ett enhetligt informationsmaterial sammansatt av experter och forskare skulle underlätta arbetet mot både allmänhet och politiker.
Miljökvalitetsnormer
…Rapporten visar att (av berörda kommuner) majoriteten inte kan bedöma i vilken utsträckning det finns risk för överskridanden.
Närmare 60 % av kommunerna svarade att man inte visste om kommunerna har speciella skyldigheter med hänsyn till småskalig biobränsleeldning och miljökvalitetsnormer… Nästan var fjärde bedömde att man har mätskyldighet eller åtgärdsplan.
Bara var tionde kommun tycker sig ha tillräckligt med underlag för bedömning av om deras underlag är tillräckligt för att bedöma ev skyldigheter.
Bristen på faktiska data gör det svårt för kommunerna att bedöma den lokala situationen.
Man efterlyser mättekniska och beräkningstekniska hjälpmedel som klarlägganden kring hur MKN skall tillämpas. Därav krävs det för kommunerna att de får mät- alternativt beräkningstekniska resurser tillsammans med ett förtydligande av MKN för att få en överblick av luftproblemen relaterade till biobränsleeldning.
_______________________________
Frisk luft – En het potatis för kommunerna?
ATT GRANSKA SIG SJÄLV – En ESO-rapport om den kommunala miljötillsynen. Ds 2000:67
www.regeringen.se/sb/d/108/a/36279
(ESO finns under Finansdepartementet)
Arbetsbelastningen på miljökontoren/-förvaltningarna har ökat sedan miljöbalken genomfördes. Resurserna har dock inte ökat i motsvarande grad. Respektive myndigheters resurser inom miljötillsynsområdet är inte tillräckliga.
Det är oacceptabelt att myndigheterna inte kan leva upp till de krav lagen ställer. Utöver åtgärder för att effektivisera miljötillsynsarbetet krävs enligt vår bedömning ökade resurser på samtliga nivåer.
Länsstyrelserna och andra centrala myndigheter bör genom sin tillsynsvägledning söka påverka kommuner med bristfällig miljötillsyn att prioritera miljötillsynen.
Kompetensproblem
70 % anser att det är problem att hålla en hög kompetens inom alla miljötillsynsområden. Särskilt mindre kommuner har problem med att hålla en hög kompetens inom miljötillsynens alla områden. För relativt små kommuner är det inte bara problematisk, utan självklart omöjligt.
Uppgiften att vara tillsynsmyndighet blir en av kommunens viktigaste. Balken innebär också att kommunerna inte bara har rätt utan också skyldighet att utöva tillsyn. Dels gäller detta information och rådgivning till verksamhetsutövarna, fastän dessa har eget ansvar för att kunna reglerna. Dels gäller tillsynsskyldigheten regelefterlevnadskontroll och rättsliga åtgärder.
Tillsynsmyndigheten skall kontrollera efterlevnaden av miljöbalken och vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse. Arbetsgruppen om miljöbalkens tillsyn och tillämpning konstaterar att uppgiften att vara tillsynsmyndighet blir en av kommunens viktigaste.
Tillsynsmyndigheten skall genom bl.a. rådgivning och information skapa förutsättningar för att miljöbalkens ändamål kan tillgodoses.
I mindre kommunerna anser cirka 30 % att tillsynen fungerar bra eller mycket bra. Övervägande delen anser således att den inte fungerar!
Kommunerna skall varje år upprätta en tillsynsplan. Enbart 37 % av kommunerna hade utarbetat sådana.
Negativa effekter av sammanslagningar av miljöförvaltningar med andra förvaltningar: Främst i mindre kommuner slås allt fler miljönämnder och miljöförvaltningar ihop med andra enheter, vilket får negativa effekter. Risken finns att politiska avväganden mellan miljöfrågor och byggfrågor avgörs på tjänstemannanivå i stället för i en öppen diskussion på politisk nivå. Frågorna når den politiska nivån först i ett senare skede.
I de fall miljökontoret har slagits samman med ett kontor vars verksamhet det skall utöva tillsyn över, kan en inspektör i extremfall hamna i en situation där han/hon tvingar polisanmäla sin chef. I en studie nämns till och med ett fall där en förvaltningschef tvingades anmäla sig själv.
Tillsyn över egen verksamhet bör förbjudas också på förvaltningsnivå!
I kommuner med sammanslagen nämnd eller förvaltning är det nästan dubbelt så vanligt att politiska hänsyn påverkar tillsynen när det gäller regelefterlevnad jämfört med kommuner med egen nämnd och förvaltning. Cirka 2/3 av landets kommuner har i dag ingen egen miljöförvaltning och egen miljönämnd.
Främst i mindre kommuner slås allt fler miljönämnder och miljöförvaltningar ihop med andra enheter. Ett förbud mot att drift och tillsyn ligger under samma organisatoriska enhet finns på nämndnivå, men inte på förvaltningsnivå.
Det vanligaste vid sammanslagningar är att miljönämnden och miljöförvaltningen slås ihop med byggnämnd och byggförvaltning. När dessa två områden skall samsas under samma enhet uppstår, enligt en före detta miljöchef i större stad, en ”schizofren” situation. De båda avdelningarna har i många fall rakt motsatta intressen och deras personal består av folk från två helt olika kulturer. Det inträffar lätt att ett revirtänkande mellan de sammanslagna enheterna breder ut sig.
Sammanslagna nämnder medför, enligt flera kommunala företrädare, att kompetensen i miljöfrågor minskar bland ledamöterna, eftersom dessa nu ofta endast har kunskap i byggfrågor. En inspektör i en förortskommun anser att nämnden präglas av en total brist på intresse för miljöområdet.
Då även andra områden ingår i deras arbete kan de välja att syssla med sådant som intresserar dem mer än miljöfrågor.
Ledamöterna i sammanslagna nämnder har, menar flera intervjuade, ett så stort ämnesområde att greppa att de omöjligt kan sätta sig in tillräckligt i miljöaspekterna.
Även på förvaltningsnivå förekommer det, enligt de intervjuade, problem som kan relateras till sammanslagningar. Lagstiftningen innehåller inte något förbud motsvarande det som finns på nämndnivå mot att drift och tillsyn ligger under samma förvaltning.
Om förvaltningschefen kommer från byggområdet gör detta att inspektörerna riskerar att hamna i en olämplig beroendeställning; de kan dra sig för att vidta åtgärder mot verksamhetsutövare, eftersom detta skulle väcka förvaltningschefens ogillande.
Inspektören i förortskommun: ”Förvaltningschefen vill ständigt peta i miljöfrågorna utan att ha ens den mest grundläggande kunskap. Chefens budskap är att tillsynspersonalen inte skall sticka ut hakan. Detta leder enligt inspektören lätt till att man ägnar sig åt administration i stället för tillsyn, då det senare misshagar chefen och, menar inspektören, märks i lönekuvertet.”
Martin Eriksson, Socialstyrelsen, hävdar att det inte finns några miljöfördelar med sammanslagningarna. Trovärdigheten inför invånarna fordrar att tillsynen sköts oberoende av andra intressen.
En miljöchef: ”Varje kommun ska ha en egen miljö- och hälsoskyddsnämnd och motsvarande förvaltning. Detta är en fråga om civilisation och rättssäkerhet.”
Otillbörlig politisk påverkan
I cirka 1/3 av kommunerna påverkar politiska hänsyn tillsynen av regelefterlevnaden. I vissa kommuner uppges det vara mycket vanligt. Andelen som anger att det förekommer politiska hänsyn är nästan dubbelt så stor i kommuner med sammanslagen nämnd eller förvaltning som i kommuner med egen miljönämnd eller miljöförvaltning.
Signalerna från politiskt håll går i regel ut på att inspektörerna skall gå mjukare fram och inte vidta ”onödiga” åtgärder.
Otillbörlig politisk påverkan skadar miljötillsynen och rättssäkerheten på miljöområdet. Det är anmärkningsvärt att den uppges vara så vanlig och tillsynen bör organiseras så att den så långt möjligt förhindras. Att stoppa sammanslagningarna av nämnder och förvaltningar är ett sätt att komma bort från problemet, men frågan är om det räcker. Miljöförvaltningen är fortfarande underställd miljönämnden, som är underställd kommunledningen. Ibland är miljönämndens ordförande även ledamot i kommunstyrelsen och har således ansvar också för andra frågor. Risken för otillbörlig politisk påverkan kvarstår således även om den minskar.
I en del fall uppger tjänstemän och chefer på de kommunala miljö- och hälsoskyddsförvaltningarna att de är utsatta för repressalier av bl.a. kommunstyrelsen. Uteblivna löneförhöjningar, lönesänkningar, kompetensutveckling som bortfaller eller minskade anslag till förvaltningen kan bli följden när t.ex. miljöskyddschefer eller tjänstemän inte är tillräckligt anpassningsbara.
En orsak, som flera intervjuade anger, är att politikerna, i synnerhet i små kommuner, personligen känner företagarna. Inspektören i förortskommun kallar politikers ovilja att låta lagen ha sin gång för ”svågerpolitik”.
Politiker tror att miljöbalksärenden lämnar utrymme för politiska överväganden.
Lojalitetskonflikter
75 % av miljöinspektörerna ställs inför lojalitetskonflikter. De vanligaste konflikterna gäller lojaliteten mot lagen och yrkesetiken kontra lojaliteten mot chefer, mot politiker.
Det är oacceptabelt att inspektörer hamnar i lojalitetskonflikter som gäller om de skall följa lagen och yrkesetiken eller vad förvaltningschefer och kommunalpolitiker säger.
Lojalitetskonflikten utgör ett arbetsmiljöproblem.
Vänskapskorruption finns…
Att måna mer om en ryggdunk på Rotary än om långsiktig överlevnad!
Skillnad mellan olika kommuner
Den kommunala miljötillsynen varierar kraftigt avseende kvalitet, omfattning, inriktning och utförande.
Krav från de centrala myndigheterna erfordras för att minska skillnaderna! Eller flytta ansvaret för kontroll av regelefterlevnaden från kommunerna.
De tillsynsvägledande och rättsvårdande myndigheterna bör se det som en viktig uppgift att påverka att överträdelser bedöms och hanteras på samma sätt av alla kommuner.
En verksamhetsutövare bör möta likartade krav oavsett var man befinner sig. Avvikelse bör vara sakligt motiverad, inte bero på politisk inriktning eller kompetens hos inspektören.
Kommunerna känner ingen press att hålla viss standard.
Länsstyrelser och andra centrala myndigheter
Länsstyrelsen har dubbla roller, både som rådgivande och som besvärsinstans.
Flera av de intervjuade anser att länsstyrelserna är passiva i tillsynsfrågor.
Länsstyrelserna har bristande resurser.
Länsstyrelsens otydliga roll bör förtydligas!
Anmärkningsvärt är också att flera centrala myndigheter verkar ha en diffus bild av hur deras tillsynsvägledning fungerar.
De centrala myndigheterna bör regelbundet, och helst genom oberoende granskare, utvärdera hur tillsynsvägledningen fungerar.
Om Länsstyrelserna skall ha kvar ansvaret som tillsynsmyndighet på regional nivå krävs överlag att de i större utsträckning prioriterar miljötillsynen.
Det rimliga i att överklaganden av kommunala tillsynsärenden hamnar hos länsstyrelserna, som skall fungera som rådgivare till kommunerna, kan ifrågasättas.
Det förefaller även märkligt att Länsstyrelsen inte kontrollerar kommunernas tillsynsarbete?
Länsstyrelsen kan ta ovidkommande hänsyn, miljöfrågor betraktas som oviktiga.
De centrala myndigheterna bör regelbundet och helst genom oberoende granskare, utvärdera hur tillsynsvägledningen fungerar. De bör också utbyta erfarenheter med andra myndigheter. För att kunna bistå med en initierad och väl fungerande tillsynsvägledning är det enligt vår bedömning värdefullt att bedriva egen operativ tillsyn. Detta bör noga beaktas vid diskussioner om hur tillsynsvägledningen skall var organiserad.
Domstolarnas roll, orsaken till och det rimliga i de milda domarna när det gäller miljöbrott behöver diskuteras och ses över!
_______________________________
I Miljöaktuellt 10/2005 har Tor Borinder, enhetschef för miljöfarlig verksamhet hos Naturvårdsverket, skrivit:
Miljöbalkens hänsynsregler borde ha lett till större framsteg
Resultatet i miljödomstolarna diskuteras.
Borinder menar att vi borde ha kunnat komma längre! Samtliga hänsynsregler kan och bör tillämpas mer offensivt ur ett miljöhänseende. De krav som kan och bör ställas på verksamhetsutövaren nu generellt sett är större än med gamla miljöskyddslagen.
Domstolarna hanterar inte alltid ärendena så som man kunnat önska i miljöhänseende.
… domstolarna inte alltid tagit sitt ansvar som officialprövande instans fullt ut, d v s inte tagit självständigt ansvar för att frågorna är tillräckligt utredda före beslut/dom. Vilket krävs enl miljöbalkens processuella bestämmelser…
De prejudikat (praxis) som Miljööverdomstolen skapat får inte alltid genomslag hos miljödomstolarna. Det är resursslöseri för alla inblandade parter.
Den tidigare koncessionsnämnden var mer lyhörd för tekniska och miljömässiga argument. Miljödomstolarna lägger ofta betydligt större vikt på det processuella, på formalian kring hur ett mål ska genomföras. Betydelsen av att tekniska och miljömässiga argument ”paketeras” väl i juridisk mening har ökat. Om detta är en försämring kan naturligtvis diskuteras, det handlar ju ytterst om rättssäkerhet.
Vad bör ändras? Självfallet måste vi på miljömyndighetssidan ta ansvar för att juridiskt noga och korrekt motivera våra yrkanden. Det krävs också att övriga miljömyndigheter som är parter i ett mål driver frågorna aktivt.
Borinder skulle önska att domstolarna gick längre i sin officialprövningsplikt och sörjde för att frågorna blir allsidigt belysta för en dom/beslut, även om underlag kanske saknas från parterna. Sker uppföljning av praxisutvecklingen, genom kunskapsutbyte, mellan domstolarna i tillräcklig omfattning, frågar han.
_______________________________
Saxat från Naturvårdsverkets tidning Miljöaktuellt 8/2001
(Så kan det gå till på ett miljökontor…)
Ute på andra sidan
S kämpade i två år som miljöchef i Enköpings kommun för att försvara miljökontorets roll som tillsynsmyndighet.
Förvaltningen var smutskastad och förväntades avstå från åtal och förelägganden särskilt inom ”den kommunala familjen”. Till slut fick hon nog och sa upp sig. Men minnena från Enköping lever kvar i kropp och själ.
Snart börjar rättegången mot miljönämnden i Enköping för brott mot miljöbalken i 23 fall, som tillkommit efter Ss tid.
Dåliga resurser och okunniga och ointresserade miljöpolitiker går som en röd tråd genom Ss berättelse om sin tid i Enköping.
Ordföranden i miljönämnden trodde att miljöbalken skulle börja gälla om tre år. Han hade hört att det kan ta tre år innan praxis utarbetas så han trodde att man inte behövde tillämpa balken, trots att jag försökte förklara, säger S.
Miljö är ett svårt område och många politiker är nya.
Om kommunerna ska ha kvar ansvaret för tillsynen så måste ju även politikerna utbildas. Alla miljöinspektörer måste ju ha utbildning.
Det var i januari 1997 som S kom till Enköping efter över 30 års kommunalt miljö- och hälsoskyddsarbete. Det fanns mycket att göra, insåg hon snart.
Miljöfrågorna hade inte trängt in. Men värst var att miljöförvaltningen var smutskastad. Hur inspektörerna än ansträngde sig var det tillåtet att ständigt gnälla på dem.
Enköpingsposten deltog gärna i smutskastningen.
Sedan S slutat har två inspektörer tvingats bort från sina anställningar. I februari skickade kommunen ut en enkät till företagare som fick berätta om inspektörernas uppträdande. Enkäten användes som vapen mot de anställda som tvingades sluta. De kvarvarande inspektörerna har klagat på sin situation hos Arbetsmiljöverket.