Vetenskapliga publikationer

Samlingssida för vetenskapliga publikationer och andra artiklar

Kartläggning och analys av utsläpp från vedeldning. Redovisning av regeringsuppdrag.

Naturvårdsverkets fick i regleringsbrevet för 2017 uppdrag av regeringen att efter samråd med SMHI, kartlägga utsläppen från småskalig vedeldning och utreda hur stora utsläppsminskningar som samlat krävs för att preciseringarna i miljökvalitetsmålet Frisk luft ska kunna nås. I Naturvårdsverkets regleringsbrev för 2018 förlängdes uppdraget och utökades med att även ta fram förslag till etappmål för att minska påverkan på luftkvaliteten av småskalig vedeldning och se över möjligheten att med ekonomiska styrmedel minska påverkan på luftkvaliteten av småskalig vedeldning. Förslagen redovisas i denna rapport.

Naturvårdsverket i mars 2019

Quantification of population exposure to NO2, PM2.5 and PM10 and estimated health impacts in Sweden 2010

Om man utgår från att PM2.5 har samma farlighet oavsett ursprung så uppskattar vi att cirka 3 500 förtida dödsfall årligen inträffar i Sverige på grund av den totala exponeringen. Troligtvis är det inte tillräckligt att göra beräkningar utifrån den totala halten, eftersom partiklar av olika ursprung tycks ha olika farlighet. Med separata bedömningar för olika källor till PM uppskattar vi att det årligen rör sig om cirka 3 000 förtida dödsfall från partiklar som inte genererats lokalt. Förbränningspartiklar från vedeldning uppskattas orsaka ytterligare drygt 1 000 förtida dödsfall per år.

Malin Gustafsson, Hans Orru, Bertil Forsberg, Stefan Åström, Karin Sjöberg. Quantification of population exposure to NO2, PM2.5 and PM10 in Sweden 2010. IVL Svenska Miljöinstitutet och Yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet på uppdrag av Naturvårdsverket. IVL Report B 2197, 2014. IVL Svenska Miljöinstitutet.

Låglastkaraktäristik i små pelletsanläggningar

I denna rapport från ett projekt finansierat av Energimyndigheten har man visat att brännare med underhållsglöd släpper ut upp till 60 ggr mer hälsovådligt OGC (organiskt bundet kol) än en brännare utan underhållsglöd.

Pettersson, U., M. Johansson, och H. Persson, Låglastkarakteristik i små pelletsanläggningar.
Energimyndigheten, projekt nr 20778-1, 2004. SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Borås

Mindre problem med småskalig biobränsleeldning

Vedeldning är ingen ny företeelse i vårt land, men besvären från vedeldning tycks ha ökat i omfattning under senare år. På vissa platser utgör vedeldningen tidvis ett problem för luftkvalitén. Av 73 tillfrågade miljökontor uppger 63 att biobränsleeldningen i kommunen är ett miljöproblem. Alla dessa rapporterar att de får in klagomål på luften. Problemet består främst av att närboende är störda av lukt och nedsmutsning eller drabbas av andningsbesvär. Från hälsosynpunkt är det främst de inandningsbara partiklarna, flyktiga kolväten (bl a bensen och butadien) och större kolväten (PAH, bl a benspyren) som är skadliga ämnen. Svenska studier visar att halterna av förbränningsrelaterade partiklar (sot) och kolväten, är förhöjda i områden med hög frekvens av vedeldning. Utsläppens lokala betydelse framgår även av mätningar som har visat hur mindre orter med utbredd vedeldning kan ha högre halt av bland annat sotpartiklar än städer med omfattande trafik.

Forsberg, B., Gilenstam, N. & Rosén-Lidholm, S. (2003). Mindre problem med småskalig biobränsleeldning: en studie av lokala möjligheter att nå framgång. Eskilstuna: Energimyndigheten.

___________________________________

Olika – något äldre – svenska utredningar och rapporter:

Här nedan några exempel på (äldre) utredningar/dokument som verifierar problemen:
– SNV PM 1331 Karakterisering av rökgaser från småskalig eldning av flis och ved (1980)
– SNV PM 1714 Rökgasemissioner vid småskalig vedeldning (1983)
– SNV Rapport 3280 Utsläppsmätningar vid vedeldning i kamin och kombipanna (1987)
– SNV Rapport 3438 Dioxinmätningar vid småskalig vedeldning (1988)
– SNV Rapport 3732 Hälsorisker till följd av vedförbränning (IMM)(1990)
– MHS redovisar (Umeå universitet) Miljöbesvär och ohälsa: norra Norrlands inland (1990)
– SNV Luft 90 – Aktionsprogram mot luftföroreningar och försurning (1990)
– SNV Rapport 3973 Miljöanpassad lokal energiplanering, MILEN (1991)
– SNV Rapport 4204 Energi och miljö – Ett miljöanpassat samhälle – Miljö 93 (1993)
– SNV Rapport 4224 Småskalig vedeldning och cancerrisker (1993)
– SNV Rapport 4268 Småskalig vedeldning (1993)
– SNV Rapport 4270 Utsläpp från småskalig vedeldning (1993)
– MME rapport (Karolinska institutet) Vedeldning och braskaminer (1994)
– SNV Rapport 4687 Åtgärder för att minska utsläppen från småskalig vedeldning (1996)
– Miljöhälsoutredningen SOU 124:1996 (1996)
– Miljöhälsorapport 2001 – Socialstyrelsen
– Hagforsutredningen Yrkes- och miljömedicin Göteborg 2001.
– Miljöpåverkan från byggnaders uppvärmningssystem – Rapport 2000:1 – EFFEKTIV
– Alprosen 4/98, Vedeldning i tätbebyggda områden? – FHI
– Alprosen 4/97 Vedeldning – en hälsofara – FHI, med dr B Forsberg
– ALLERGIA hösten 95 UTEMILJÖ, Astma och Allergiförbundet

____________________________________

Partikelutsläpp resp klimatbelastning

Rådet för Grön Omstilling, Danmark (dec 2021):

”Oavsett hur rätt du eldar i en ny miljömärkt kamin/eldstad, så förorenar du dessvärre extremt mycket med samma skadliga och cancerframkallande ämnen, som finns i tobaksrök. Och det är inte enbart villakvarteret som förorenas. Din eldstad kan också förorena luften i din egen bostad till mycket höga nivåer. Kaminer/eldstäder kan släppa ut många fler skadliga partiklar än andra värmekällor. Därför gör du både din familj och dina grannar en stor tjänst genom att inte elda med ved.”

____________________________________

Grønt råd: Nye brændeovne løser ikke problem med luftforurening

https://www.berlingske.dk/danmark/groent-raad-nye-braendeovne-loeser-ikke-problem-med-luftforurening

Selv nye, miljømærkede brændeovne forurener 20 gange mere end lastbiler, påpeger Rådet for Grøn Omstilling.

Torsdag d. 06. februar 2020, kl. 10.57

Et skridt i den rigtige retning, men langtfra nok.

Sådan lyder vurderingen fra Rådet for Grøn Omstilling af regeringens plan for at udfase gamle brændeovne.

»Det er et lillebitte skridt i den rigtige retning. Men det løser ikke problemet,« siger seniorrådgiver Kåre Press-Kristensen fra den uafhængige miljøorganisation.

Miljøminister Lea Wermelin (S) har sendt et lovforslag i høring, der vil forpligte boligkøbere til at tjekke alderen på brændeovnen.

Hvis der i den nye bolig står en brændeovn fra før 2003, skal den udskiftes med en ny model, når boligen skifter ejer. Ellers kan det udløse en bøde på op mod 5000 kroner.

Problemet er ifølge Kåre Press-Kristensen, at det kun er ved ejerskifte, at forpligtelsen træder i kraft. »Mange af de her gamle brændeovne står i boliger, der ikke skifter hænder særligt ofte.« »Så det kommer til at tage forholdsvis lang tid, før ordningen får effekt,« mener han.

Et andet problem er ifølge seniorrådgiveren, at selv nye brændeovne sender mange skadelige partikler ud i luften. Selv nye, miljømærkede brændeovne forurener 20 gange mere end de gamle lastbiler, som de nye miljøzoner forbyder fra i år,« siger Kåre Press-Kristensen.

Han mener, at der skal helt andre tiltag til for at dæmme op for problemet.

»Hvis det blev et krav, at man forbyder brændeovn ved ejerskifte, så ville det batte noget,« siger seniorrådgiveren. Han mener også, at brændeovne helt bør forbydes i villakvarterer, hvor der i forvejen er fjernvarme.

Miljøministeren er enig i, at udspillet ikke løser hele problemet med partikelforurening fra brændeovne. »Vi kommer ikke i mål, fordi vi nu tager det her første skridt i retning af at regulere de eksisterende brændeovne.« »Vi kommer til at lægge flere ting oveni. Der skal sættes ind på mange fronter, hvis vi skal begrænse luftforureningen herhjemme. Men det her er første skridt,« siger Lea Wermelin.

Hos Venstre er miljøordfører Jacob Jensen (V) positiv over for regeringens forslag. Men ordføreren ser gerne, at man ”kombinerer pisk med gulerod” ved at gøre den nuværende skrotningsordning for brændeovne mere attraktiv. »Der skal også være et incitament for de boligejere, der har tænkt sig at blive boende 10, 20 eller 30 år endnu, til at få skiftet brændeovnen,« siger Jacob Jensen.

Det skønnes, at der er 700.000 brændeovne i Danmark. Miljø- og Fødevareministeriet vurderer, at der vil blive udskiftet 12.000 brændeovne det første år med den nye ordning. Det vil ifølge vurderingen vokse til 55.000 udskiftninger over en periode på ti år.

________________________________

SWESIAQ – Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

Skriftväxling med SWESIAQ, som är ”en oberoende, ideell svensk förening för alla med intresse för en hälsosam innemiljö.” Vår nätverkare skrev en debattartikel (förkortad) som kom in i organisationens nyhetsbrev och redaktören skrev själv också om problemen med vedrök. Se https://www.swesiaq.se/onewebmedia/Nyhetsbrev/SWESIAQ%20nyhetsbrev%2072,%20mars%202020%20.pdf

Nyhetsbrev nr 72. Nyhetsbrevet går ut till 1450 läsare i Sverige

_______________________________________

Brændeovne skal væk fra byerne

Berlingske, lørdag d. 30. november 2019, kl. 11.39

Brændeovne forurener luften. Derfor skal kommuner kunne forbyde opsætning af nye ovne, mener Frank Jensen (S).

Det skal være slut med, at brændeovne sættes op i byerne. Det mener Københavns overborgmester, Frank Jensen (S). Han vil derfor have politikerne til at give kommunerne lov til at forbyde opsætning af nye brændeovne.

København. Brændeovne hører ikke til i byerne. De sviner alt for meget og varmer op i hjem, der i forvejen har klimavenlig fjernvarme. Det mener Københavns overborgmester, Frank Jensen (S). Han opfordrer derfor politikerne på Christiansborg til at indføre en lov, som gør det muligt for kommunerne at forbyde opsætning af nye brændeovne i hjem med fjernvarme.

– Jeg tror, de fleste mener, at det er urimeligt, at partikelforureningen fra brændeovne svarer til al partikelforening fra transport i København, mens vi har klimavenlig fjernvarme i 99 procent af samtlige huse i København, siger Frank Jensen.

Overborgmesteren foreslår også, at folk skal modtage flere penge, hvis de skiller sig af med deres brændeovn. I dag kan man få 2000 kroner for at skrotte sin brændeovn. Det skal ifølge Frank Jensen hæves til omkring 5000 kroner. Samtidig skal man efterfølgende ikke kunne sætte en ny brændeovn op, hvis man modtager den såkaldte skrotpræmie.

Brændeovnene skal væk, fordi de forurener luften. Ifølge Københavns Kommune er brændeovne på landsplan skyld i omkring 70 procent af al partikelforurening.

Rådet for Grøn Omstilling bakker op om forslaget. Ifølge organisationen er det tæt på at ramme hovedet på sømmet. – Forslaget rammer næsten alle de rigtige parametre, hvis man skal sætte en stopper for forureningen fra brændeovne, siger Kåre Press-Kristensen, der er seniorrådgiver i Rådet for Grøn Omstilling, til DR.

Miljøordfører hos Socialdemokratiet Mette Gjerskov vil ikke sige direkte, hvad hun synes om at give kommunerne lov til at forbyde opsætning af nye brændeovne.

Regeringen er ved at lave et forslag til en ny lov om netop brændeovne. Lovforslaget vil ifølge miljøordføreren blive offentliggjort inden sommer.

– Det (Frank Jensens forslag, red.) må indgå i de overvejelser, vi har. Vi knokler på højtryk for at finde de helt rigtige løsninger for at få reduceret partikelforurening fra brændeovne, siger Mette Gjerskov. Venstres miljøordfører, Jacob Jensen, mener, at forslaget er forkert. Der skal i stedet fokuseres på at fjerne gamle brændeovne, mener han.

Der findes ifølge Københavns Kommune omkring 16.000 brændeovne i København. Mange af dem er ifølge kommunen i hjem, der i forvejen har fjernvarme.

________________________________

Brasan ger effekt på hjärta och lungor

Riksförbundet HjärtLung, januari 21, 2019

Att tända en brasa i vintermörkret tycker de flesta är mysigt. Men hur påverkar vedeldning vår hälsa? Vid Umeå universitet forskar man om vedeldningens effekt på lungor, hjärta och blodkärl. Forskningen har fått ekonomiskt stöd av Riksförbundet HjärtLung.

Överläkaren och forskaren Ala Muala har i många år studerat vilken effekt vedeldning har på lungor och hjärtkärlsystem. Resultatet från forskningen visar att rök från vedeldning är ett folkhälsoproblem. Bland annat påverkar vedrök luftrören negativt, något som kan kopplas till försämring av både astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL.

– Vi har i experiment, där unga, friska personer exponerats för sotig vedrök, sett att vedrökspartiklarna i den inandade röken tenderar att bli kvar i lungorna i högre grad än för andra luftföroreningspartiklar. Vi har även visat att exponering för vedrök gör att cellerna inte mognar som de ska och att en del celler dör. Detta påverkar immunförsvaret negativt, det vill säga kroppens förmåga att försvara sig försämras och kan förklara varför det är vanligt med luftvägsinfektioner i samhällen där man lagar mat över öppen eld, säger Ala Muala.

Hjärtfrekvens, puls och kärlstyvhet påverkas av vedrök

Forskargruppen i Umeå har även studerat hur hjärta och blodkärl påverkas av rök från vedeldning. Också här har man sett negativa effekter. Man lät friska personer exponeras för vedrök i en exponeringskammare i koncentrationer som kan förekomma vid luftföroreningstoppar och mätte hjärtfrekvens, pulsvariation och kärlstyvhet både under tiden de exponerades för vedrök och efteråt.

– Vi såg direkta effekter i form av ökad kärlstyvhet, försämrad pulsvariabilitet och förhöjd puls. Den kärlstyvhet som uppmättes var nära identisk med den man tidigare noterat efter exponering för dieselavgaser. De flesta vet att man ska undvika att andas in avgaser, men medvetenheten om riskerna med att andas in vedrök är sannolikt inte alls lika stor.

”Större påverkan på människor med KOL”

Det är unga och friska forskningspersoner som deltagit i de experimentella studier som genomförts vid Umeå universitet, och dosen vedrök som då andats in har då varit väl kontrollerad. Trots detta ser man en akut påverkan på hjärta, kärl och lungor.

– Personer med etablerad hjärt- eller lungsjukdom påverkas förmodligen mycket mer, säger Ala Muala, och eftersom personer som har KOL andas fort, det är inte ovanligt att de tar 25-30 andetag per minut per andetag, får de i sig fler vedrökspartiklar som också i högre utsträckning stannar kvar i lungorna.

Om man vill minska utsläppen från vedeldning, är det viktigt att elda i en modern miljögodkänd utrustning under kontrollerade förhållanden för att utsläppen ska blir så låga som möjligt.

– Man ska tända uppifrån och aldrig elda fuktig ved, eftersom det då bildas mer sot och högre nivåer av andra farliga föroreningar liksom ytterst små rökpartiklar, som kan ta sig in i lungor och blodkärl.

Vedeldning den största källan till partikelutsläpp

I dag uppskattas småskalig vedeldning utgöra den enskilt största källan till partikelutsläpp i Sverige, följd av tung dieseltrafik och arbetsmaskiner.

Enligt Naturvårdsverket bidrar utsläppen från vedeldning till att sammantaget cirka 1 000 personer dör i förtid. EU och svenska myndigheter arbetar för att utsläppen ska minska, bland annat inför Boverket från 1 januari 2019 fullt ut nya och hårdare krav på kaminer och pannor som eldas med ved och pellets.

De ändrade utsläppskraven gäller vid nybyggnation. Du som redan har en panna eller kamin berörs inte den ändrade kravnivån, om du inte själv vill byta till ett säkrare och mer miljövänligt alternativ.

Text: Ulrika Juto

_________________________________________

Naturvårdsverkets ”Miljömålsnytt” (10 dec 2019):

Utsläpp av luftföroreningar i Sveriges skapar fortsatt stora hälsoproblem

”Naturvårdsverkets senaste analys visar att mer behöver göras för att minska utsläppen av kväveoxider för att klara svenska åtaganden inom EU. Åtgärdsarbetet behöver intensifieras för att skydda människors hälsa och miljö samt undvika böter. Övergången till biobränsle och biodrivmedel riskerar att öka utsläppen av partiklar och kväveoxider vilket påverkar människors hälsa negativt.”… (Vår kursivering.)

I Miljömålsnytt kan man också läsa om Luftföroreningar och dess effekter på bl annat barns hälsa: http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Luftfororeningar/

______________________________________

”Dålig luft gör dig mindre lycklig”

Samhällsutvecklande teknikföretaget Ramböll har gett ut rapport om luftföroreningar.

_____________________________________

De allra minsta partiklarna är de mest hälsoskadande. De flesta finns i vedröken EFTER upptändningsfasen. Det är det som benämns för ”osynlig rök”.

En schweizisk undersökning 2007 (Thomas Nussbaumer) visade att

– vid ”optimal” eldning är de allra flesta rökpartiklar av nanostorlek. (D v s av den mest ohälsobringande sorten!)

– vid ”dålig” eldning är partiklarnas diameter större och nanopartiklarnas antal mindre.

Således: Modernare kaminer o d (med förbättrade driftsbetingelser), tar inte bort rökens negativa hälsoeffekter i bostäder och i grannskapet. Med förbättrade vedutrustning kommer det dessutom ut mer NO_x (Jensen S.S, 2015, Braendeovnes bidrag til luftforurening i Köbenhavn.)

__________________________________________

Den s k ”osynliga” röken innehåller de allra minsta och mest hälsofarliga partillarna

I en australisk undersökning omkr år 2000 lät regeringen utreda vedrökens kemiska och fysiska egenskaper. Rapporten visade att 12 minuter efter upptändning var största delen av partiklarna förhållandevis stora. Det är dessa partiklar som gör röken synlig efter upptändningen. Under de första 25 minuterna fanns det förhållandevis många av de större partiklarna. Förbränningstemparaturen var då förhållandevis låg. Alltmedan förbränningen skred fram, avtog partiklarnas storlek. I de senare förbränningsfaserna hade den genomsnittliga partikelstorleken fallit till 50 nanometer i diameter. Nu dominerade i stället de minsta partiklarna. Det är nu röken beskrivs som ”osynlig”. Röklukten och partiklar m m finns kvar, men vedeldaren och miljöinspektören hänvisar till att det inte kan ses någon rök – alltså ”finns den inte”. Och det som kommer ut, sägs vara ”vattenånga.”

______________________________________

Hård kritik mot flygbränsleutredning – ”biobränsle en falsk klimatlösning”

Natursidan, mars 6, 2019

Regeringens utredning föreslår att 30 procent av allt flygbränsle som tankas i Sverige ska vara biobränsle till år 2030. Den slutsatsen får hård kritik. ”Falsk klimatlösning” säger Greenpeace och Skydda Skogen anser att det är fel att biobränsle i flyg räknas som ”hållbart”.

Regeringen tillsatte Maria Wetterstrand som utredare för ”att analysera hur flygets användning av hållbara biobränslen kan främjas för att minska utsläppen”. Redan i uppdragsbeskrivningen fanns ett hopp om en lösning, men den synen får hård kritik från flera håll.

Skydda Skogen skriver att de är oroade över att regeringen inte lyssnar på forskningen och nämner att närmare 800 internationella forskare ”har varnat för att skogliga biobränslen ger större kolutsläpp än fossila bränslen”. Detta eftersom skog som avverkas för bioenergi ger stora utsläpp av koldioxid och att denna kol kan ta ett århundrade att binda igen.

David Kihlberg, avdelningschef för klimatfrågor på Naturskyddsföreningen, berättade i en intervju med Natursidan 2018 att biobränsle är en del av lösningen, men absolut inte hela. Biobränsle påverkar också klimatet och det finns inte tillräckligt.
– Huvudproblemet är att vi flyger så mycket. Alla som tar fram biobränsle som lösningen räknar med att det finns obegränsat med biobränsle, men redan idag importerar vi i Sverige merparten av biobränslet, bland annat i form av palmolja. Vi kan öka produktionen, men inte så mycket. Det är redan kris i den svenska skogen och den räcker inte till att ersätta flygbränslet. Biobränsle är en pusselbit, men inte hela lösningen. Vi måste minska vårt flygande, sa han…..

……

Greenpeace påpekar att praktiken att avskoga och återplantera innebär att vi lånar utsläpp av framtiden, men att det kommer ta lång tid innan den uppväxta skogen återbetalar lånet med hjälp av kollagring. Den tiden anser inte Greenpeace och Lina Burnelius att vi har. Dessutom får den biologiska mångfalden och vårt ekosystem betala för lånet.

– Låt mig först förtydliga en sak: Skog är inte förnybart.Träd må vara förnybara – men ‘skog’ och ‘flera träd’ – är inte samma sak. Dessutom är skogsavfall som grenar, toppar och stubbar viktiga hemvister för livet i skogen. Det bör alltså inte eldas upp. Avfall från sågverk bör användas till plywood eller limträ och andra långlivade produkter. Atmosfären gör ingen skillnad på CO2 från skog eller olja, träprodukter ska lagra kol, inte förbrännas i flygtanken. Avfall från sågverk är ett alternativ först när virket kommer från skogsområden som vi med säkerhet vet kan och ska brukas, för det krävs ett hållbart skogsbruk, det har vi inte idag, säger Lina Burnelius…..

……

One thought on “Hård kritik mot flygbränsleutredning – ”biobränsle en falsk klimatlösning””

Kjell Prytz 6 mars, 2019 at 13:58

Mycket bra skrivet. Helt rätt i alla delar.
Huvudargumentet mot biobränsle är omsättningstiden av co2, uppemot ett århundrade, dvs. den tid det tar för trädet att växa upp. Kan ta längre tid faktiskt.
Detta måste ut till politiker och allmänhet. Myten biobränsle leder oss rakt in i fördärvet. Nu har MP svikit oss till förmån för politiker-kommersialismen. Vem tar ansvar nu?
På SvT och DN, Sveriges stora opinionsbildare, kallar man biobränsle miljövänligt, förnybart, hållbart,som ger ”noll-utsläpp. Det är ju helt befängt. De måste informeras. Framtiden står på spel.
Kjell Prytz, docent i fysik

____________________________________

Tyskland skärper kraven: Det räcker inte med EUs Ecodesign!

De nya kaminer etc som säljs i EU eller i Tyskland släpper ut långt fler partiklar än en dieselbil med filter. Tyskland anser nu att det räcker inte med EUs Ecodesign – de vill ha strängare regler för partikelutsläpp. Detta med hänsyn till naturen och människors hälsa.

(Från doctors and scientists against wood smoke pollution) https://meta.eeb.org/2020/06/11/clearing-the-air-around-domestic-heating/?fbclid=IwAR17Dt_6NWUgeI7AjStBumNUoTFotO5_iPVqh1Hvq3NUnslrlY3NLWdc1VM

________________________________________

Ecodesign och nollutsläpp – en MYT!

Det är en MYT att eco-designad eldningsutrustning under optimala förhållanden inte släpper ut föroreningar! All vedeldning medför utsläpp – även från certifierade anordningar och även då man använder tort trå och när hela hanteringen görs på rätt sätt. Även då släpps det ut långt mer föroreningar än annan uppvärmning.

Från en dansk rapport, t ex: …”from the Danish Ecological Council points out, “It does not seem logical that an eco-labelled stove is allowed to pollute 25 times more than a 10 year old truck.”

_________________________________________

Publicerad 14 jul 2020 kl 06.59. Expressen Federico Moreno

Här drabbar förorenad luft de gravidas foster

Annons 1 av 1 : (0:01)

Läs mer

Dalaplan i Malmö, ett av Skånes mest luftförorenade områden.

Härdade läkare blir omskakade av hur skånska mammor och foster drabbas av luftföroreningar.

Nu avslöjar forskning på vilka adresser gravida drabbas mest – och hur många som skulle kunna räddas om lokala föroreningar minskade.

– Jag är förfärad, det är skrämmande, säger Stefan Hansson, överläkare på Kvinnoklinken i Lund.

Iskall rök väller ut ur en frys full med hundratals skånska moderkakor.

De har, med samtycke av nyförlösta mödrar, omhändertagits direkt efter förlossning, frusits ner och körts till ett labb i Lund.

Det är hösten 2019 när vi börjar följa ett forskningsteam som bestämt sig för att ta reda på hur luftföroreningar påverkar mödrar och foster – beroende på var de bor.

Överläkaren Stefan Hansson häpnar över resultaten.

– Det är omskakande, säger han.

Men luftföroreningar är känslig information.

När vi besöker Malmöförskolor där luften mäts för att se hur barnen påverkas, blir förskolechefer oroliga och forskare förklarar att det kan bli ”stigmatiserande utifrån miljökvalitetssynpunkt”.

Stefan Hansson är överläkare på Kvinnokliniken i Lund och professor vid Lunds universitet. I hans labb ligger hundratals skånska moderkakor som ingår i en studie.

7 600 svenskar dör av luftföroreningar

Om medier dagligen hade uppdaterat allmänheten om antalet svenskar som dör på grund av luftföroreningar, skulle det påminna om coronasiffrorna. Eller värre.

Varje år dör 7 600 svenskar i förtid på grund av luftföroreningar. Med förtid menas att personerna förlorat i genomsnitt elva levnadsår.

Bara i Skåne dör 780 personer per år och 117 barn utvecklar astma och 59 bronkit av samma orsak.

Men det många inte vet, är hur allvarligt lokala föroreningar påverkar människans fortsatta skapelse, alltså graviditeten.

Det vill forskarna Ebba Malmqvist, Christina Isaxon och Stefan Hansson, professor vid Lunds universitet och överläkare i Region Skåne, ändra på.

De börjar därför samla in luft i delar av Malmö där föroreningen är hög, och utsätter sedan skånska moderkaksceller för partiklarna.

Det som händer sedan är mer än de förväntat sig.

Forskaren Ebba Malmqvist säger att det fortfarande blundas för hälsoeffekterna av luftföroreningar. För gravida som bor i luftförorenade områden ökar risken att drabbas av havandeskapsförgiftning med 70 procent, jämfört med de som bor på adresser med friskare luft.

Luftföroreningar tar sig in i moderkakans celler

Moderkakan är helt unik. Det finns inga andra djur som har en så tunn barriär mellan fostret och mamman.

Den har en fantastisk konstruktion där viktiga näringsämnen från mamman slussas över till barnet.

Men om moderkakan börjar må dåligt, slutar fostret växa så som det borde. Mamman kan drabbas av havandeskapsförgiftning, barnet blir tillväxthämmat och kan födas för tidigt.

Moderkakan är fostrets, eller barnets, förlängda lunga. Så vad händer när mammor blir exponerade för luftföroreningar?

I de skånska forskarnas studie, där moderkakor utsätts för Malmöluft, tar sig partiklar från från de lokala föroreningarna in i moderkakans celler och orsakar inflammation.

Rubbad hormonutsöndring och hämmad celltillväxt är några av de tydliga följderna, jämfört med moderkakor som inte exponerades för luftföroreningar.

– Det här händer här och nu, det drabbar gravida och våra barn runtomkring oss, säger Ebba Malmqvist, forskare på Avdelningen för arbets- och miljömedicin på Lunds universitet.

”>Här är luften mest förorenad i Skåne. Trafiken står för hälften av partiklarna, både i små och stora kommuner. I övrigt är småskalig uppvärmning, sjöfarten och andra områdens utsläpp, som kommer hit med luftströmmar, källor till luftföroreningarna.

”>Dalaplan i Malmö är ett av stadens mest luftförorenade områden. Kommunen har lyckats sänka halterna så pass att staten numera slipper betala EU-böter – men inte tillräckligt för att Malmöbornas hälsa inte ska fortsätta drabbas, enligt forskare.

Mammor på förorenade adresser dubbelt så drabbade

Totalt utför forskningsteamet flera studier.

Det visar sig att mammor som bor i Malmöområden där de är högexponerade för luftföroreningar är nästan dubbelt så drabbade av havandeskapsförgiftning som sådana som bor på adresser där luften är ren.

– Ebbas första resultat var ny och unik och helt okänd för oss som förlossningsläkare, säger överläkaren Stefan Hansson.

Hansson blev förfärad när han hörde om Ebba Malmqvists första studier. Att en miljö som uppfattas som hyfsat ren ändå kan ha så stark inverkan att det slår igenom som riskfaktor hos gravida.

– Vi anser att vi bor i ett land där luftföroreningar inte är något vi påminns om i vardagen. Vi tycker att det är ren luft i Skåne. Och trots det så kan man alltså se att föroreningar här är en bidragande risk vid graviditeter, och att det är stora skillnader inom en och samma stad.

Stefan Hansson och Ebba Malmqvist säger att många tänker på Kina och andra länder än Sverige när de hör ”luftförorening”, och att de missar att de lokala föroreningarna kan vara farliga.

Iskall rök väller ut ur frysen. För några år sedan råkade labbet ut för ett haveri och många moderkakor förstördes.

Ebba Malmqvist säger att antalet drabbade ”rent populationsmässigt är stort”, då många bor i välbefolkade städer.

– Vi har även gjort en studie där man hypotetiskt, om man över en natt skulle ta bort alla avgaser, kan se hur många kvinnor skulle vi kunna rädda från havandeskapsförgiftning. Det är ganska många kvinnor.

”Ganska många kvinnor” innebär att var nionde havandeskapsförgiftning skulle kunna undvikas.

Studiens resultat har fått barnmorskor att undra hur de ska kommunicera den nya informationen till gravida kvinnor.

Ebba Malmqvist tycker att det är viktigt att inte alarmera eller skapa skuldkänslor.

– Det här är ett samhällsproblem. Det kommer ju alltid finnas de som inte har råd att flytta, vi ska inte skrämma upp folk i onödan, stress är ju inte heller bra.

”>Kartan visar var utsläppen från småskalig uppvärmning, exempelvis eldning av ved, är störst i Skåne. I Osby står småskalig uppvärmning för 89 procent av de lokala luftföroreningarna. Men totalt i Skåne är trafiken överlägset största källan till luftföroreningar.

”Vädra mot innergård”

Men precis som det finns andra faktorer som kan påverka graviditeter, och som är bra att gravida känner till, kan det vara bra att informera om föroreningars påverkan.

– Vädra mot innergård. Ta inte dina promenader längs trafikerad gata. Men var medveten om att det här är ett problem som vi i samhället måste lösa gemensamt, säger Ebba Malmqvist.

– Vi kan fråga oss om vi verkligen behöver ta bilen när nästan alla bilresor kan bytas mot cykel, gång, tåg eller buss. Varje sträcka vi kör spelar roll och varje gång vi ställer bilen så sparar vi våra medmänniskor från att andas in våra avgaser.

Även om forskarna inte vill skrämma upp någon vill många gravida veta hur de kan ge sitt barn de bästa förutsättningarna.

– De här studierna är ännu på ett tidigt stadium. Det är bra om samhället är medvetet om att luftföroreningar är en riskfaktor för mödrar och foster. Vilket gör det viktigt med katalysatorer på bilar, att gå över på elbilar, diesel kanske man bara ska köra tunga fordon vissa tider på dygnet, säger Stefan Hansson.

– Om någon redan ligger i högrisk för att få havandeskapsförgiftning kanske barnmorskor kan avråda dem från att ta den där resan till Kina eller annat ställe med dålig luft. Precis som man gör med familjer där små barn är känsliga i luftrören, säger Ebba Malmqvist.

”Jag kunde aldrig ha fönstren öppna”

Malmöbon Sofie Norrby är gravid när vi möts. Till vardags jobbar hon i Region Skåne med att få fler skåningar ut i naturen. Hon gör aktiva miljöval och anser sig vara en miljömedveten människa. Äter inte kött, åker kollektivt, cyklar. Men hon bor inne i stan, där trafiken bullrar fram och grönområden är få.

– Tidigare bodde jag på Amiralsgatan, en av de mest förorenade i Malmö. Jag kunde aldrig ha fönstren öppna. Jag var tvungen att torka fönsterkarmarna som var svarta, det kommer ju nånstans ifrån, säger Sofie Norrby.

Hon säger att hon läst studier om att tusentals svenskar dör i förtid av luftföroreningar. Fler än antalet som dör i bilolyckor.

– Men att graviditeten skulle kunna påverkas, att det skulle kunna gå över till fostret, har jag inte tänkt på.

Sofie Norrby tänker att vi fortfarande vet ganska lite om hur utsläpp påverkar människan i längden.

– Jag har gjort aktivt val bo i en stad, även om det inte bidrar positivt ur utsläppsperspektiv. Det positiva är att jag kan cykla till jobb och förskola, till skillnad från glesbygden där man kör överallt. Jag kommer själv från glesbygden och där tar man bilen till mycket kortare resor än man gör i en stad, säger hon.

_____________________________________

Utsläpp kan inte bekämpas med utsläpp

Bioenergi, Klimat. Harry Frank, 7 maj 2019

Sveriges faktiska utsläpp är inte 42 miljoner ton koldioxid om året, utan 74 miljoner ton. Tar vi utsläppsmålen till 2030 på allvar, måste vi avstå från biomassa som bränsle, skriver Harry Frank, ledamot av Kungl. Vetenskapsakademiens energiutskott.

IPCC levererade en ny rapport i oktober förra året. Det är intressant läsning. På 100 à 150 år har temperaturen stigit med ca 1°C. För att lyckas begränsa jordens uppvärmning med högst 0,5°C ytterligare, måste enligt IPCC jordens koldioxidutsläpp till 2030, det vill säga på ungefär tio år, minskas från dagens nivå till ungefär hälften.

Biomassan är numera en större energikälla i Sverige än det fossila bränslet (36,6 % jämfört med 32,5 % för fossila bränslen, enligt statistik för 2016). Det mesta av biomassan – till värme, el och drivmedel – kommer från skogen.

Enligt en utbredd uppfattning är denna biomassa klimatneutral och släpper inte ens ut koldioxid vid förbränning. Uppfattningen grundar sig på antagandet att den koldioxid som bildas vid förbränningen snabbt tas upp av återväxande bestånd eller av andra skogar. Utifrån detta förenklade synsätt har ansetts att bioenergi inte ger något nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Dessa biogena utsläpp redovisas inte heller i den officiella statistiken för energisektorn.

Det här synsättet har haft stor inverkan på klimatpolitiken både nationellt och inom EU, vilket resulterat i strategier som syftar till ökat utnyttjande av skog för bioenergi som ersättning för fossilbaserad energi (kol, olja, gas). Det har också lett till att skogsbiomassa är klassificerad som förnybart bränsle och därmed som en viktig komponent i Sveriges och EU:s mål när det gäller ökad användning av förnybar energi.

I dubbel bokföring används debet och kredit för var sin sida av ett bokföringskonto. På motsvarande sätt borde utsläppen redovisas också på ett energikonto och ett markkonto (kolsänkor).

I en rapport från European Academies Science Advisory Council (EASAC), ”Multi-functionality and sustainability in the European Union’s forests”, presenteras fakta om skogarnas och skogsbrukets klimatpåverkan.

En kritisk faktor vid användning av biomassa för energiändamål är den tid det tar att kompensera för de utsläpp som sker vid förbränningen, så kallad payback time. EASAC:s uppmaning till Europeiska kommissionen är att fråga sig i vilken utsträckning storskalig bioenergianvändning från skog för energiändamål är förenlig med FN:s klimatmål.

Att använda träd till biobränsle konkurrerar med skogens vitala funktion som kolsänka eller industriråvara (pappersmassa, virke etc.). Det talas om olika metoder att fånga in och binda koldioxid, men det enda sätt vi idag vet fungerar i stor skala är skogsplantering. Att vi i Sverige mot den bakgrunden ska använda skogen som storskalig energikälla är orimlig logik. Förbränning av biomassa ger utsläpp i samma storleksordning som från fossila bränslen och den alstrade koldioxiden blir kvar i atmosfären i 50-100 år eller mer.

Naturvårdsverket har i en rapport dels beskrivit biomassans omloppstid och dels utsläppen från förbränning av biobränsle i de olika energisektorerna. Rapporten visar att de svenska utsläppen från biomassaförbränning, som alltså inte redovisas i statistiken för energisektorn, år 2017 var hela 32 miljoner ton koldioxid. Den siffran har också meddelats till IPCC.

Officiellt rapporterade Sverige 42 miljoner ton utsläpp av koldioxid 2017, men levererade genom tillskottet från biomassan alltså i verkligheten 74 miljoner ton till atmosfären.

Utsläpp i Sverige från förbränning av biobränslen i olika sektorer, 1990 – 2017. Källa: Naturvårdsverket

Skogen har som nämndes kapacitet att ta upp kol från atmosfären och kan över tid bygga upp sitt kolförråd. Men ett träd som växt i 100 år har inte en payback-tid på tio år, den tid som IPCC ger oss. I ett sådant tidsperspektiv ökar varje uppbränt träd koldioxidmängden i atmosfären långt mer än kolförrådet tillväxer.

Ska avverkningen dessutom – som föreslås – ökas ytterligare, för att täcka behovet av en kraftigt ökande efterfrågan på biobränsle, blir kolbalansen ännu mer negativ.

Det finns andra alternativ till det fossila bränslet än biobränslen, sådana som från första dagen är i det närmaste utsläppsfria. De kallas vattenkraft, kärnkraft, solkraft och vindkraft.

Biomassan från skogen är alltså inte lösningen, om vi vill minska utsläppen inom tio år. Utsläpp kan inte bekämpas med utsläpp. Att förbränna skogen i alla dess former är som att sitta på en gren som sågas av.

_________________________________________

Vedeldning lika farligt som avgaser – kan leda till demens

Uppdaterad 14 juni 2018 Svt

Att elda med ved kan vara en lika stor risk för att drabbas av demens som avgaser i trafiken.
Det har forskare vid Umeå universitet upptäckt efter att ha studerat luften i människors boendemiljö.
– Många tror att eftersom vedeldning är ”naturligt” är utsläppen ofarliga men så är inte fallet, säger forskaren Anna Oudin.

Att andas in rök från vedeldning orsakar inte bara astma och risk för hjärtkärlsjukdom, det ger också ökad risk att drabbas av demens.

– Vi ser att människor som bor i områden där det eldas mycket med ved har större risk att drabbas, och även de som bor granne med någon som vedeldar löper ökad risk, säger Anna Oudin, forskare i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet.

Boende i områden med de högsta halterna av rök från vedeldning hade en 30-procentig ökning av risk att drabbas av demenssjukdomar. I hushåll med egen kamin eller vedpanna var ökningen dubbelt så stor – 70 procent ökad risk.

Allvarliga hälsoskador

I studien har forskare vid Umeå universitet och SMHI i Norrköping studerat insjuknande i demenssjukdomar under en 15-årsperiod och jämfört med halten av partiklar från trafik och vedeldning där personerna har bott. Underlaget är den så kallade Betula-studien, en longitudinell studie av demens bland 1 800 Umeåbor.

– Det har tidigare gjorts studier när man har sett allvarliga hälsoskador av vedeldning men man har inte kunnat kartlägga svenska folkets utsatthet tidigare, det är först nu vi har bra data för vedrök, säger Anna Oudin.

– I Umeå är det ganska många som eldar med ved. Vedelning ökar för att man ser det som klimatsmart.

Lika ohälsosamt som hårt trafikerade vägar

Att bo på landet långt ifrån stora vägar – men samtidigt elda med ved – kan vara lika ohälsosamt som att bo bredvid en hårt trafikerad väg.

– Det kan vara så, därför är det viktigt att öka medvetenheten om vedeldningens effekter på hälsan, säger Anna Oudin.

Varje år dör flera tusen personer i Sverige till följd av luftföroreningar. Människor som bor i områden med sämre luft har högre risk att drabbas av till exempel hjärtkärlsjukdomar. Luftföroreningar från trafiken har ansetts farligast – men lokalt kan vedeldning ha lika stor påverkan på hälsan.

Resultaten från studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Plos One.

På branschorganisationen för bioenergi kan man läsa om kritik från Pelletsförbundet som menar att studien svartmålar vedeldning och att den inte har tagit hänsyn till all relevant data. (D v s att det finns kaminer, vedpannor etc av olika ålder hos vedeldarna.)

____________________________________________

SVT 2018-02-12

Så farlig är vedeldningen – kan leda till andningsproblem

Forskare beräknar att cirka tusen svenskar årligen dör i förtid till följd av utsläpp från vedeldning. Orsaken är de mycket små partiklar som bildas vid ofullständig förbränning. Och de minsta partiklarna kommer i högre grad från vedeldning än från trafiken

Vid Umeå universitet har Anna Oudin forskat om luftföroreningar och hjärnan ang luftföroreningars påverkan på kognition, föroreningarnas långtidseffekter vad gäller ångest och stress, luftföroreningar och åldrande, m m. Luftföroreningar har effekt på luktsinnet. Nedsatt luktsinne predicerar neurodegenerativa sjukdomar

I juni 2018 framkom via rapport från Svenska Miljöinstitutet och Umeå Universitet, på uppdrag av Naturvådsverket att 7 600 personer i Sverige beräknas dö i förtid varje år på grund av luftföroreningar.

Trots att Sverige har bland Europas lägsta halter av luftföroreningar, dör omkring 7 600 personer i förtid varje år på grund av exponering för framförallt kvävedioxid och partiklar. Varje dödsfall motsvarar en förlust av drygt elva levnadsår och de sammanlagda hälsoeffekterna beräknas kosta samhället 56 miljarder kronor varje år.

Sedan tidigare vet man att luftföroreningar kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar och andningsbesvär och har både akuta och långsiktiga hälsoeffekter.

Nya studier av effekter på dödligheten talar för att de lokala effekterna av trafikföroreningar har underskattats i äldre studier…..

Åtgärd: Leif Holmberg, Naturvårdsverket anser att städerna bör införa miljözoner för att förbättra luften….

_________________________________

Lägre intelligens

I augusti 2018 kom en rapport från Yale School of Public Health i USA, där forskarna bedrivit studier i luftföroreningarnas Kina. Man fann att luftföroreningar kan ge lägre intelligens.

Luftföroreningar har en starkt negativ påverkan på människans intelligens. Ju längre påverkan – desto mer påverkas vår kognitiva förmåga och vår kapacitet att lösa problem. Män (speciellt lägre utbildade) påverkades mer än kvinnor. Äldre påverkas mer än yngre.

________________________________________

2018, juni

7600 beräknas dö i förtid varje år på grund av luftföroreningar

SvT Västerbotten

Trots att Sverige har bland Europas lägsta halter av luftföroreningar dör omkring 7 600 personer i förtid varje år på grund av exponering för framförallt kvävedioxid och partiklar. Varje dödsfall motsvarar en förlust av drygt elva levnadsår och de sammanlagda hälsoeffekterna beräknas kosta samhället 56 miljarder kronor varje år.

Det visar en studie som IVL Svenska Miljöinstitutet och Umeå universitet har utfört på uppdrag av Naturvårdsverket.

……………………………………

Den 14 juni kritiserar Kaminbranschen (”Pelletsförbundet”) utredningen och menar att forskare fortsätter svartmåla vedeldning. Man har inte gjort skillnad på gammal och modern teknik och att forskarna trummar ut sitt mantra i braskande rubriker i media att vedeldning skulle vara hälsovådligt – och media hakar tacksamt på. ”Det verkar finnas ett behov både hos forskare och media att kritisera allt som förväntas vara miljövänligt.” Man ska i stället fokusera på hälsovinster med den nya tekniken – anser ÄFAB, som f ö tycker at det är märkligt att media enbart presenterar material som är negativt för landets ”viktigaste förnyelsebara energibärare”. Bioenergi svarar idag för 37 % av all använd energi i landet. Ska Sverige klara satta klimat- och miljömål behövs många fler som användare av den moderna bioenergitekniken. Allt kan inte lösas med en elektrifiering som många tycks tro i dessa dagar. …

Så långt alltså Branschen…

__________________________________

Replik: Vedeldning lika farligt som avgaser – kan leda till demens

___________________________________

Vad görs åt problemen med vedrök? Åtgärder?

Naturvårdsverket säger de gör vad de kan – de stöder forskning vad gäller luftföroreningar, de informerar och tillskriver departement etc – men det är politikerna som råder och bestämmer.

Mailsvar från Naturvårdsverket till oss: Vad gäller frågan om varför vi måste utreda på nytt trots att vi tidigare lämnat förslag: Sverige är en demokrati där riksdag och regering styr. Naturvårdsverket lämnar förslag till regeringen, och regeringen beslutar. Ifall regeringen inte vill följa våra förslag kan vi inte göra något. På samma sätt kan vi bara göra något när vi får uppdrag från regeringen. Naturvårdsverkets uppdrag är att ta fram kunskap och förslag. Regering och riksdag beslutar om lagar och regler.

Mailsvar för någon dag sedan: Naturvårdsverket arbetar aktivt med att kartlägga utsläppen, ta fram analyser av hälsoeffekter från exponering av luftföroreningar. Boverket har skärpt kraven på nyinstallation av eldningsutrustning. Just nu har vi ett regeringsuppdrag där vi ska redovisa förslag till styrmedel för att minska utsläppen från vedeldningen.

Återigen en ny utredning!

De svar vi får för övrigt på våra frågor till olika departement, kommuner m fl ang åtgärder m m:

Naturvårdsverket säger att de tillsammans med kommunerna har skickat ut en instruktion till hushållen om hur man eldar på rätt sätt.
En annan myndighetsåtgärd är Boverkets krav på godkända pannor och kaminer vid nybygge.
Mantrat är att det är viktigt elda rätt, med torr ved etc etc. Gammal utrustning bör bytas ut mot ny. (Kommer att ta lång tid.) Man förlitar sig på ny teknik, bättre förbränning – ”ekodesign”. Speciellt kaminbranschen är ivrig förordare till att man byter ut sin gamla kamin/vedspis etc och köper nytt. Samtidigt som det visar sig att ny utrustning inte tar bort problemen!
Alla pekar tillbaka på resp kommun: Vänd dig till kommunen. Kommunen har ansvaret.
Prata med dina vedeldande grannar…

Boverket och vedspisupproret. Det var ett väldigt rabalder på kamin- och vedspisanvändarna ett tag. Gamla uttjänta vedspisar fick inte säljas på andrahandsmarknaden för att nyinstalleras hos nya köpare, utrustningen skulle makuleras. Folk missuppfattade och hämnades med att skicka vedträn till Boverket, bl a… (Okunniga) politiker engagerade sig – typ ”rör inte min vedspis!”

Från vårt remissvar ”Yttrande över Boverkets rapport Regelefterlevnad vid byte av fastbränsleanordning”: ”Ett tusental äldre anordningar med oacceptabla utsläpp ska ev hindras från att nyinstalleras, men samtidigt står två miljoner anläggningar kvar och fortsätter släppa ut rök och föroreningar. Det är som att sila mygg och svälja kameler – om man nu är mån om hygien, hälsa och miljö.

Det behövs mer drastiska åtgärder än så för att minska föroreningar från två miljoner föroreningskällor, många belägna i våra tätorter och i våra bostadsområden!”

______________________________________

Kommuner efterfrågar mer information, förtydliganden.

Enligt tidigare remissvar från Kommuner o Landsting vill de ha mer att stödja sig på när det gäller vedeldning. De vill ha mer information och riktlinjer. De vill t ex också ha bort ordet ”tillfälligt” i lagtexten nedan (vilken lagtext gör det omöjligt att införa t ex förbud för vedeldning i vissa kommunområden)

Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Enligt 40 § i rubricerad förordning får kommunen, om det behövs för att hindra att olägenheter för människors hälsa uppkommer, föreskriva om tillfälligt förbud mot t.ex. småskalig eldning inom särskilt angivna områden. Kommunen får också enligt samma lagrum meddela föreskrifter om skötsel och tillsyn av eldningsanordning för fasta bränslen.

En jurist på Länsstyrelsen i Skåne har mailat: Jag förstår vad du menar och om det hade gått att använda på det sättet så hade vi gjort det. Hindret är att det står TILLFÄLLIGT förbud och inte bara förbud. Just ordet tillfälligt har ställt till det så att vi inte kan använda paragrafen så som du säger. Men som du ser i texten nedan så kom det ett förslag 2004 om att denna paragrafen skulle ändras och då skulle det kommunala miljökontoret kunna bestämma på ett annat sätt. Tyvärr har det gått fyra år och ingen ändring har skett.

__________________________________

Från danska LOB – www.braenderoeg.dk

No_x och dioxin från s k miljömärkta kaminer

I Danmark är skorstensfejarbranschen på hugget och skickar ut reklam om eldstäder, delvis i samarbete med kaminbranschen. Naturligtvis anser Branschen att luftföroreningar från kaminer är obetydliga. ”Fortsätt elda med gott samvete”, utropar skorstensfejarna! Och menar att “problemet med föroreningar från eldstäder blir alltmer mindre i takt med att gamla eldstäder skiftas ut”. Kampanjer pågår, tillsammans med danska Miljöstyrelsen för att få folk att elda riktigt och att byta ut sina gamla eldstäder. Precis som i Sverige.

Det påvisades dock redan 2015 att nya eldstäder, bland annat svanmärktadylika, spyr ut mer NOx än eldstäder från före 2005. Detta p g av högre driftstemperaturer.

NOx-föroreningen är dock ett övervägande trafikproblem. Men det visar att förbättrad ugnsdrift inte förminskar mängden av ultrafina partiklar. Dioxinbildningen är ett ytterligare problem. Vid god förbränning bildas det mer dioxin på grund av högre temperatur. Vid dålig drift är det mindre av dioxin, men i gengäld mer av andra föroreningar.

Dioxinbildningen kan mer än halveras genom att eldaren använder avbarkat trä!

LOB – liksom vi – anser att problemen med röken från eldstäder inte löses genom att skifta ut äldre eldstäder mot nya, som man ofta påstår. ”Fyring i nye brændeovne med højere temperaturer giver nemlig flere NO_x, ultrafina partiklar och dioxin.”

Det går åt nästan 4 m³ luft till att förbränna 1 kg trä.

________________________________________

Nytt från Frisk Luft – Nu!

Nov 2018

Hälsoproblemen med vedrök har man känt till sedan länge. Naturvårdsverket har flera gånger sedan 1990 fått i uppdrag av regeringen att ”kartlägga och analysera hälsoeffekter av vedeldning”. Svaren har förmodligen lagts i papperskorgen av politikerna.

I t ex Rapport 4270, ”Utsläpp från småskalig vedeldning” från år 1993 sades det:

”Individuell eldning skall begränsas.

Individuell eldning med fasta bränslen bör inte förekomma i de tätaste områdena och endast i enstaka fall i tätare bebyggelse, och då endast i pannor som fyller högt ställda miljökrav.

Frisk Luft – Nu! anser att kostnaderna för att genomföra åtgärderna skall belasta dem som eldar med ved. Kostnaderna kan uppskattas till cirka 600 miljoner kronor per år de närmaste åren. Hänförs denna kostnad helt till reduktionen av kolväten blir kostnaden 10-20 kr/kg reducerat utsläpp. Denna kostnad är inte högre än kostnaderna för reduktion av utsläpp inom andra samhällssektorer. ”

Vad har hänt sedan dess? Inget! I stället har problemen eskalerat.

______________________________

2017, december. Pressmeddelande från Naturvårdsverket

Barn drabbas av luftföroreningar när samhällsplanering brister

För att skapa en luftmiljö som är bra för barns hälsoutveckling, krävs att barnperspektivet kommer med i samhällsplaneringen i ökad utsträckning. Det framgår av en ny rapport om barn och luft som Naturvårdsverket presenterar idag.

Många barn växer idag upp i miljöer med så dålig luftkvalitet att det påverkar deras framtida hälsa. Trots att luften upplevs som bra på många platser i Sverige, kan hälsan hos barn och ungdomar påverkas negativt av luftföroreningar, särskilt i områden med mycket trafik och vedeldning.

– Barn som växer upp i områden med höga luftföroreningar löper ökad risk att drabbas av luftvägsinfektioner, astma och nedsatt lungfunktion, säger Stefan Nyström, chef för Klimatavdelningen på Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket har tagit fram en rapport om luft och miljö kopplat till barns hälsa för att lyfta upp frågan på dagordningen i kommuner och län.

Rapporten: http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-1303-5.pdf?pid=21462

(I rapporten talas om att de små partiklarna kommer från bl a bilavgaser och från förorenad luft från andra länder!……….Men även här påpekas att …”eftersom det inte kunnat påvisas någon tröskelniva under vilken luftföroreningarna inte påverkar hälsan.”)

Från rapporten – bl a:

LUFTFÖRORENINGAR PÅVERKAR BARNS HÄLSA

Nya forskningsresultat visar att luftfororeningar kan paverka mödrars halsa samt foster på olika sätt, dels genom lägre födelsevikt, men även genom ökad risk för försämrad tillväxt av lungorna samt uppkomst och förvärrande av astma. Numera vet man även att den gravida kvinnan riskerar högt blodtryck, graviditetsdiabetes och havandeskapsforgiftning om hon utsätts för höga halter av kvävedioxid eller partiklar (PM2,5) under graviditeten.

VAD BEHÖVER GÖRAS?

For att få en bättre luftmiljö i Sverige krävs det en ökad medvetenhet, dels om problemet i sig, dess orsaker och effekter, men också om vad som krävs för att minska de luftföroreningar som finns och hur vi under tiden kan undvika att utsätta vara barn och oss själva för dess effekter. Till att börja med behöver luftkvaliteten fortsätta att övervakas av kommunerna och Naturvårdsverket i enlighet med regelverket om miljökvalitetsnormer och de konventioner som

Sverige anslutit sig till. Vi behöver även arbeta vidare med att driva på inom EU och internationellt för en ambitiös luftlagstiftning och ett produktivt konventionsarbete.

Inom forskarsamhället behövs fortsatta studier for att öka kunskapen ytterligare om luftföroreningars effekter. Pa kommunal och regional niva behöver frågan om barns hälsa med koppling till luft och klimat lyftas i planeringen av stadsmiljön. Ett effektivt och användbart verktyg i det arbetet är möjligheten att modellera och prognosticera luftkvaliteten. Något som saknas idag är mål och riktlinjer för hur stadsmiljön ska anpassas efter barns behov. Detta behöver prioriteras för att arbetet ska kunna utvecklas over hela landet.

– Samhället måste ta luftföroreningar på allvar. Med ett barnperspektiv vid planering och beslut banar man vägen för en framtid med bättre luft för alla, säger Leif Holmberg, chef för Luftenheten på Naturvårdsverket.

Påverkan av luftföroreningar är särskilt stark under spädbarnstiden. Förutom luftvägshälsan kan även den kognitiva utvecklingen hos barn påverkas.

Luftföroreningar behöver prioriteras i samhällsarbetet, inte minst eftersom de visat sig ge hälsoeffekter även vid mycket låga halter. Det räcker därför inte att följa miljökvalitetsnormerna, utan vi måste även nå miljökvalitetsmålen. Ett kraftfullt arbete för renare luft kan dessutom i många fall bidra till minskade klimatpåverkande utsläpp.

I rapporten finns kunskap, tips och metoder att använda inom ramen för kommuners och länsstyrelsers arbete med fysisk planering. Den är framtagen i samarbete med forskare vid universitet och högskolor samt myndigheter.

___________________________________

2017

SvT Nyheter om ”Skiten vi andas – i siffror”. Mest om föroreningar utomlands och om bilavgaser etc.

En stor spansk studie uppger att dieselavgaser påverkar barns hjärnor. Jämför då med nästa länk, där det framgår att en ny miljömärkt vedeldad spis kan förorena 25 gånger mer än en 10 år gammal dieseltruck!

…………………………….

Från Acid News – nyhetsmail från AirClim:

Domestic wood burning is a major source of air pollutant emissions – a new eco-labelled wood stove is allowed to emit 25 times more health-damaging particles than a ten-year old diesel truck.

http://airclim.org/acidnews/big-emissions-small-chimneys

…………………………………………………………………………..

2016, december. SvT

Ny studie:

Vedrök dödar fler än bilavgaser

Så här års är det många som njuter framför brasan hemma. Men eldandet har en baksida. Vedröken innehåller luftföroreningar och små partiklar som kan leda till problem med andningsvägarna, hjärt- och kärlsystemet och ge upphov till cancer. Mysbrasorna kan till och med förkorta våra liv.

SVT Nyheter har tagit del av en ny studie från Naturvårdverkets forskningsprogram SCAC som kommer att presenteras i februari.

Han och de andra forskarna blev förvånade när de insåg att vedeldningen var en så stor källa till luftmiljörelaterade hälsoproblem även i storstäderna. Men i den här studien ser vi att vedeldningens effekter kan vara jämförbara eller till och med något större än bilavgasernas effekter i större städer.

I mindre orter med mer vedeldning men mindre biltrafik är det sannolikt vedeldningen som står för det större antalet förtida dödsfall, förklarar han.

Hur kan forskarna bli förvånade, när det finns så många rapporter om vedrökens hälsopåverkan?

_________________________________

Mysbrasor farligare för luften än trafiken

Att elda med ved är riktigt dåligt för luften i storstäderna, så pass dåligt att forskarna till och med blev förvånade över resultatet. En ny studie som presenteras idag visar att luftföroreningar från vedeldning är lika dödligt eller till och med värre än de som kommer från trafiken.

_______________________________

Dansk stad har förbjudit ved- och pelletseldning inom ett nybyggt område

(Från vår danska systerorganisation LOB – braenderoeg.dk)

Frederikssund stad, vid Roskilde, med cirka 15 000 invånare har förbjudit installation av braskaminer o d inom ett nybyggt område.

I Sverige kan man inte det, enligt lag, eftersom lagen säger att man bara kan förbjuda tillfälligt. Trots att bl.a. SKL (Sveriges kommuner och landsting) förordar att ordet tillfälligt ska bort, så vill inte Energimyndigheten ändra.

LOB samarbetar med Kræftens Bekæmpelse og Astma Allergi Danmark. LOB kommer under det närmaste halvåret att kontakta centrale ”sundhedsmyndigheder om brænderøg for at få dem til at advare mod brænderøg i boligområder”. Föreningen har också skickat iväg en pamflett till miljömyndigheter, se RØG FRA HUS TIL HUS. http://www.braenderoeg.dk/docs.php

___________________________________

2015, januari SvT Västerbotten:

Tusentals dör av dålig luft.

Prof Bertil Forsberg, rapport från IVL, Svenska Miljöinstitutet och Umeå universitet: Tusentals dör av dålig luft. Den dåliga luften är delvis importerad. Luftföroreningarna medför hälsokostnader – enbart i Sverige på 42 miljarder kr/år.

Åtgärder att minska luftföroreningarna? Bertil Forsberg menar vi måste åka mer kollektivt, promenera och cykla mer. Lägg en avgift på dubbdäcken.

(Tyvärr talas det här bara om biltrafik.)

_________________________________

Förbjudet elda nattetid

I Danmark förbjuds eldning nattetid i några kommuner. ”Kommuner forbyder natfyring i braendeovne”.

BOLIUS oktober 2015

_______________________________

2014, juni

Vedeldning farlig utsläppskälla visar nya prognoser

Utsläppen väntas öka inom EU

Sveriges Radio

Utsläppen av hälsofarliga förbränningsartiklar från småskalig vedeldning, beräknas öka inom EU. Vedeldning kommer därför att bli den utsläppskälla av hälsofarliga småpartiklar som om några år kommer att ha störst negativ påverkan på människors hälsa inom EU. Det visar nya prognoser från det internationella forskningsinstitutet IIASA. Reportage av Sven Börjesson, Sveriges Radio.

________________________________

2014, april

Läkartidningen: Allt fler sjukdomar kan kopplas till luftföroreningar

Indikationer finns för att även ateroskleros och negativt graviditetsutfall är effekter av luftföroreningar – förutom hjärt–kärlsjukdom, lungsjukdom och cancer – möjligen också diabetes, demens och reumatoid artrit……

(Lars Barregård, Gerd Sällsten)

_______________________________

Braskaminer – Den dolda mördaren

The air pollution from wood fire heaters now poses a bigger immediate health danger to Sydneysiders than cars or cigarettes.

Wood fire heaters: the hidden killer

Sydney Morning Herald, 2014

The air pollution from wood fire heaters now poses a bigger immediate health danger to Sydneysiders than cars or cigarettes.

Health experts say the growth in wood fire heaters and the resulting smoke accounts for more than 60 per cent of Sydney’s winter air pollution, triggering complications among asthmatics, emphysema and chronic bronchitis sufferers.

In July, an estimated 83,000 heaters are responsible for up to 75 per cent of fine particle pollution in Sydney’s basin, according to the NSW EPA. Known as the new asbestos, fine particulate matter is a key component of smog, which can penetrate deep into the lungs.

and New Zealand. However, critics say the settings for emissions – a maximum 2.5 grams for every kilo of wood burnt – are 20 years behind best practice countries and will do little to stop fine particle pollution.

Asthma Foundation CEO Michele Goldman said Australians should be alarmed by the dangers posed by wood fire heaters. She said the small particles produced were the greatest concern because they travelled into people’s airways, some even reaching the alveolus, with direct access to the bloodstream.

_________________________________

Vedeldning allt större hälsohot inom EU

2014-06-10 Sveriges Radio

De små partiklarna som bildas vid vedförbränning är ett stort hälsoproblem och kan bland annat orsaka lungcancer, enligt forskningsinstitutet.

Småskalig vedeldning i exempelvis vedpannor och pelletskaminer kommer att öka inom EU och därmed blir också vedeldning den dominerande utsläppskällan av hälsofarliga förbränningspartiklar, som bland annat kan orsaka cancer. Det visar uppdaterade prognoser från det internationella forskningsinstitutet IIASA i Österrike.

_________________________________

Vedeldning farligt för luftrören

Exponering för rök från vedeldning kan orsaka en uttalad inflammation i luftrören. Det visar en avhandling vid Umeå universitet.

Läkaren och forskaren Ala Muala har i sitt avhandlingsarbete studerat såväl exponering för rök från vedeldning, som exponering för dieselavgaser och undersökt vilka effekter detta får i lungor, hjärta och blodkärl. Resultaten visar vidare att vedröksexponering ger en uttalad inflammation i luftrören med oväntade celleffekter som kan kopplas till försämring av astma och KOL, samt ökad risk för lunginflammation.

”Inandad sotig vedrök tenderar att fastna i lungorna och ger effekt på immunförsvarets celler, som vi inte hade förväntat oss. Eftersom luftföroreningar orsakar stora hälsoeffekter kopplat till lungor och hjärt-kärlsystem, är det av största betydelse att världens länder lyckas minska sian utsläpp”, säger Ala Muala.

2014-06-05

_________________________________

2013, december SvT Västerbotten

Ren luft dödar också

Luftföroreningar är betydligt farligare än vad man hittills trott. Människor dör – även långt under de gränsvärden som EU har satt upp. Trots alla ansträngningar att få ner luftföroreningar till EUs gränsvärden, kan luften ändå skada människor.

Våra resultat tyder på att hälsan påverkas kraftigt även långt under EU:s gränsvärden, säger Rob Beelen vid universitetet i Utrecht, Nederländerna. Forskningen är en del i ett pågående forskningsarbete som tidigare gett liknande resultat när det gäller cancerrisk och lägre födelsevikt.

Det största hotet, enligt forskarna, utgör partiklar med en diameter på mindre än 2,5 mikrometer.

(Som alltså finns i vedrök)

___________________________________

INRIKES omni.se 24.12 2016

Studie: Vedrök mer dödlig än avgaser från bilar

Eldandet i brasan kan förkorta våra liv. Det visar en ny studie från Naturvårdverkets forskningsprogram SCAC som SVT Nyheter tagit del av. Enligt studien orsakar föroreningar från vedeldning 324 personers förtida död varje år i Stockholm, Göteborg och Umeåregionen. Det kan jämföras med 299 som dör i förtid av föroreningar från avgaser och dubbdäcks- och bromslitage.

– Det är såklart allvarligt, det visar att vedeldningen har en stor hälsopåverkan, säger David Segersson, luftmiljöforskare på SMHI och en av forskarna bakom den nya studien.

____________________________________________

SCARP www.scarp.se

SCARP (Swedish Clean Air Research Program) har kommit ut med en rapport ”SCARP – Om luftföroreningar och luftföroreningars effekter. Forskning för politiska beslut i Sverige och Europa”. (2013)

Det pågår också ett nytt program inom SCARP, Swedish Clean Air & Climate Research Program.

___________________________________

Dansk stad har förbjudit ved- och pelletseldning inom ett nybyggt område

(Från vår danska systerorganisation LOB – braenderoeg.dk)

Frederikssund stad, vid Roskilde, med cirka 15 000 invånare har förbjudit installation av braskaminer o d inom ett nybyggt område.

_____________________________________

Vedeldning största källan av utsläpp av cancerogent PAH

Utsläppen från vedpannor, braskaminer och annan småskalig förbränning av trä står för drygt två tredjedelar av de svenska utsläppen av PAH.

Naturvårdsverket december 2013

______________________________________

Braskaminer – Den dolda mördaren

The air pollution from wood fire heaters now poses a bigger immediate health danger to Sydneysiders than cars or cigarettes.

Wood fire heaters: the hidden killer

Sydney Morning Herald, 2014

The air pollution from wood fire heaters now poses a bigger immediate health danger to Sydneysiders than cars or cigarettes.

_________________________________

Vedeldning allt större hälsohot inom EU

De små partiklarna som bildas vid vedförbränning är ett stort hälsoproblem och kan bland annat orsaka lungcancer, enligt forskningsinstitutet.

2014-06-10 Sveriges Radio

_________________________________

Vedeldningspolicy i Skånes kommuner

Miljösamverkan i Skåne är ett samarbete mellan kommunerna i Skåne, Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen och Arbets- och miljömedicin vid Region Skåne. I denna miljösamverkan tog man gemensamt för några år sedan fram en vedeldningspolicy, som kommunerna sedan rekommenderades besluta om. Endast sex kommuner har därefter infört denna vedpolicy. Speciellt politikerna sägs vara obenägna till beslut. Skåne har 33 kommuner.

Miljösamverkan Skåne – Policy småskalig fastbränsleeldninghttps://www.sjobo.se/download/18.4424c56b16693f576f61be/1540202713874/Smoskaligfastbransleeldningvermaj2008.pdf

FriskLuft- Nu! har kartlagt:

Vedeldningspolicyer i Skånes kommuner – En kartläggning, 2014 https://www.friskluftnu.se/vedeldningspolicyer2014.pdf

___________________________________

FIRE NYE RAPPORTER OM BRÆNDERØG

1. Brændeovne er den største danske kilde til luftforurening med fine partikler, tjærestoffer og dioxin.
Udslip af fine partikler (PM2,5) til luften fra danske kilder var totalt på ca. 24.000 tons i 2009. Heraf kom 68% fra træfyring i boliger og kun 12% fra vejtrafik. Udslip af tjærestoffer (benzo(a)pyren)) var totalt på 4400 kg. Heraf kom 84 % fra træfyring i boliger. Udslip af dioxin totalt var på 32 gram. Heraf kom 48% fra træfyring i boliger.
(Kilde: DMUs FR. 821. Annual Danish Informative Inventory Report to UNECE. April 2011.)

2. Brændeovne er sundhedsskadelige for såvel bruger som naboer.
Såvel brug af egen brændeovn, som brænderøg fra naboer er skadelig for lunger, hjertekarsystem og luftvejssystem og kræver årligt flere hundrede dødsofre.
(Kilde: Miljøstyrelsens Miljøprojekt nr. 1357: Helbredseffekter af danske brænderøgspartikler belyst eksperimentelt. April 2011.)

3. De helbredsmæssige omkostninger ved luftforureningen fra brændeovne er i milliardklassen.
For år 2000 beregner CEEH-rapportens forfatterne de totale helbredsrelaterede eksterne omkostninger fra danske emissioner inden for Danmark til 6 mia. DKK/år, heraf ca. 1 mia. DKK/år fra boligopvarmning inkl. brændeovne. Siden er luftforureningen fra brændeovne vokset kraftigt. Det må omkostningerne også forventes at være.
(Kilde: CEEH Scientific Report, nr. 3. Assessment of health-cost Externalities of Air Pollution at the National Level using The EVA Model system. Marts 2011)

4. Træfyring er ikke CO2-neutral i forhold til den globale opvarmning.
Dels udsender træfyring mere CO2 pr. energienhed end kul, olie og naturgas. Dels varer det ifølge ny viden på skovområdet adskillige årtier, inden start-gælden i CO2 bliver kompenseret gennem ny vækst i skovene. Det venter klimaændringerne desværre ikke på!!
(Kilde: Jon MCKechnie, mfl. (2011): Forest Bioenergy or Forest Carbon? Assessing Trade-Offs in Greenhouse Gas Mitigation with Wood-Based Fuels (Environ. Sci. Technol. 2011, 45, 789 – 795))

Danska Landsforeningen til Oplysning om Brænderøgsforurening (LOB)

________________________________

”Ren” luft dödar också!

”Luftföroreningar är betydligt farligare än vad man hittills trott. Människor dör – även långt under de gränsvärden som EU har satt upp. Det konstaterar en grupp forskare i Lancet efter att ha analyserat 22 studier från städer, däribland Stockholm och Umeå, i 13 europeiska länder. Studierna involverar över 360 000 personer och den genomsnittliga uppföljningstiden var 13,9 år.
– Våra resultat tyder på att hälsan påverkas kraftigt även långt under EU:s gränsvärden, säger Rob Beelen vid universitetet i Utrecht, Nederländerna. Forskningen är en del i ett pågående forskningsarbete som tidigare gett liknande resultat när det gäller cancerrisk och lägre födelsevikt…
Det största hotet, enligt forskarna, utgör partiklar med en diameter på mindre än 2,5 mikrometer.”

TT 2013-12-09

____________________________

Tyvärr ”missar” man att nämna vedrökens bidrag till våra luftföroreningar – vars utsläpp enligt vissa källor t o m är större än bilarnas utsläpp. Vedrök innehåller de allra minsta partiklarna, 2,5 mikrometer.

Frisk Luft – Nu! skickade en fråga till Naturvårdsverket, som svarade oss: I Sverige bidrar hushållens vedeldning till 5,3 tusen ton partiklar PM2,5 årligen, av totalt för alla källor 26,8 tusen ton. Vedeldning är den största enskilda källan.

_______________________________

Small minority who burn wood are responsible for much of our pollution

”Particles this small behave like gases. They are easily inhaled into anyone’s lungs, and then distributed by the blood throughout the body, causing inflammation and biologic disruption as they go. Attached to these tiny particles are at least 200 of the most toxic compounds known — dioxins, furans, formaldehyde, polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs) and heavy metals. The EPA estimates that one fireplace burning 10 pounds of wood in an hour will generate 4,300 times more PAHs than 30 cigarettes. Certified wood stoves are cleaner, but still produce far more pollution than a natural gas furnace.

Free radicals produced from wood smoke are chemically active 40 times as long as those from cigarette smoke, resulting in a prolonged opportunity to seriously damage individual cells. The EPA estimates that the lifetime cancer risk from wood stove smoke is 12 times greater than that from an equal volume of secondhand tobacco smoke.

Unlike Las Vegas, what happens in your chimney doesn’t stay in your chimney. The tiny size of wood smoke particles means they also easily penetrate your neighbors’ homes as well, impairing their health even more than typical urban smog.

The medical science is definitive. Just like with cigarette smoke, there is no ”safe” level of air pollution. One microgram of particle pollution is just as harmful if emitted on a clear day as it is if emitted during a socked in inversion. For 25 years ordinances have protected people from secondhand cigarette smoke. Protection from wood smoke is even more medically justified. We don’t allow a few people to light up on a crowded airplane, no one gets to. Neither should we allow a few wood burners to so profoundly affect the air quality in the crowded ”airplane” that is the Wasatch Front airshed.

Even if we all chipped in to buy natural gas furnaces for those who otherwise could not afford it, eliminating wood smoke would be the easiest, cheapest and least disruptive way to seriously clean up our air.

If you are not a smoker, burning wood is probably the greatest threat to your health as anything that you do. But it is also a threat to your neighbors’ health, as inappropriate as blowing cigarette smoke in the face of the passenger in the seat next to you. More than likely your neighbors are less than enthusiastic about sacrificing their health for your freedom to burn wood. A civilized society would suggest they shouldn’t have to.”

Saxat från Läkare för hälsosam miljö i Utah

___________________________

Luftföroreningars inverkan på klimatet

Sot och metan släpps i allra högsta grad ut från skorstensrök!

Saxat från ”Miljöaktuellt”: Minska utsläppen av sot, metan, ozon!

Eldstäder i storstad förorenar tre gånger mer än bilavgaser!

Eldstäder (braskaminer) i (storstaden) Köpenhamn förorenar tre gånger mer än bilavgaser!

Rapport från Det Nationale Center for Miljø og Energi, 2013.
De samhällsmässiga kostnaderna i Köpenhamn p g av luftföroreningar från braskaminer och liknande uppgick under 2010 till 329 miljoner dkr (från den lokala vägtrafiken: 113 miljoner dkr).

Angående att man skyller rökföroreningarna till enbart ”upptändningsfasen”: LOB hänvisade ”til de bagved liggende schweiziske undersøgelser fra 2008, der kun beskæftigede sig med optændingsfasen og ikke med de samlede partikeludslip fra en brændeovn i løbet af hele døgnet. – Senest er denne kritik fulgt op af ingeniørfirmaet NIRAS A/S i foråret 2013. NIRAS A/S har regnet sig frem til, at en effektiv optænding kun kan reducere udledningerne med 42% og altså ikke med 80% af partiklerne og i øvrigt med nul-reduktion af dioxin . Ved helt at undlade at benytte brændeovne ville udslippene blive reduceret med 100 %!”

Information från LOB i Danmark.

_______________________________

Vedeldning – exponering och hälsoeffekter

Miljömedicinsk föreläsning om vedeldning, arrangerad av Socialstyrelsen och Västra Götalandsregionens Miljömedicinska centrum, VMC

2011-11-24 Vedeldning – exponering och hälsoeffekter

Partikelexponering ökar risk för hjärtsjukdom

Risken är större hos kvinnor att drabbas av hjärtsjukdom eller stroke orsakad av exponering för partiklar på jobbet. Hos män är risken förhöjd för hjärtsjukdom men inte för stroke.
Förstagångsinsjuknande i akut hjärtinfarkt, annan ischemisk hjärtsjukdom (orsakad av störd blodtillförsel) och stroke undersöktes för perioden 1987-2005. Data hämtades i Folk-och bostadsräkningen och kopplades till nationella register över slutenvårdsdiagnoser och dödsorsaker. Studiegruppen begränsades till arbetaryrken. Partikelexponeringen skattades genom en matris som anger exponeringsnivå och andel exponerade i 300 yrken.
Många olika partiklar studerades, bland annat förbränningspartiklar, svetsrök, oljedimma, mjöl-, pappers-, textil- och trädamm, samt oorganiskt damm som järn- och kvartsdamm.
Yrkesmässig exponering för partiklar visades vara förknippad med ökad risk för hjärtinfarkt och annan ischemisk hjärtsjukdom. Sambanden var starkast för partiklar mindre än 1 µm i diameter, som huvudsakligen bildas vid förbränning, samt hos kvinnor. Analysen av förstagångsinsjuknande i stroke visade överrisker, framför allt hos kvinnor, exponerade för såväl stora (>1 µm) som små (<1 µm) partiklar. Hos män fann forskarna ingen ökad risk för stroke, varken vid exponering för små eller för stora partiklar.

Institutet för miljömedicin, IMM, Arbets- och miljömedicin, Karolinska institutet

________________________________

Bioenergi – en miljöbov

Det är svårt att föreställa sig en mer förorenande och mindre effektiv alternativ energikälla än biomassa, säger Richard Wiles, en av grundarna av Environmental Working Group i Washington DC, till tidningen Seattle Times.

Se artikel från Lantbrukets Affärstidning 25 mars 2011, Bioenergin pekas ut som miljöbov https://www.atl.nu/skog/bioenergin-pekas-ut-som-miljobov/

______________________________

Vetenskapligt om hälsoeffekter av partikelutsläpp

Från USA: Health Effects of Particulate Matter Air Pollution 2011-07-28

epa.gov

epa.gov om woodsmoke

m fl

_______________________________

Chalmers och antioxidanter

Ett stort problem blev Chalmersundersökningen ang antioxidanter i vedrök, 2002. Det basunerades ut att dessa vedröksantioxidanter skulle skydda mot rökens skadliga verkan. Detta har sedermera avfärdats av bl a prof Bertil Forsberg: de på Chalmers ”är inte experter på hälsofrågor”.

Men det har skapat mycket förvirring hos media och i synnerhet hos vedeldare. ”Ny teknik” skrev t ex att Den hälsosammaste röken gav torr björkved….. Myseldning med låg effekt ger den nyttigaste röken. Aftonbladet: Tänd en brasa och må bättre eller ”Forskare”: Brinnande björkved är bra för hälsan”….”Rök från brinnande björkved innehåller nyttiga antioxidanter. De skyddar rökt mat från att härskna och är bra för hälsan.”

Rapporten var beställd av Energimyndigheten. (I vilket syfte?)

Se t ex http://www.miljoportalen.se/energi/biobraenslen/vedeldning-2013-naturligt-mysigt-eller-stinkande-miljoefarligt

______________________________

Inandning av vedrök ger inflammation i luftvägarna m m

2010, maj

Professorn/överläkaren Lars Barregård, (FAS-finansierad studie om vedrök)

Forskarna vet inte säkert, men kanske finns det inga ofarliga halter av dessa ultrafina partiklar, säger Barregård, överläkare och professor vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Han testade med att låta 15 friska försökspersoner andas in vedrök i ett laboratorium hos SP. Resultat: ”Inandning av rök orsakar en lindrig inflammation i luftvägarna, vilket sätter fart på signalsubstanser i hela kroppen och ger låggradig inflammation även i andra organ. Det kan i sin tur påverka blodkärl och blodkoagulation och leda till akuta hjärt- och kärlsjukdomar som hjärtinfarkt” säger Lars Barregård.

_____________________________

Livsfarliga pelletslager

Varning för livsfarliga pelletslager skriver Lantbrukets Affärstidning.
Över 100 000 svenskar värmer sina hus med pellets och flis, som man anser vara en ofarlig och naturlig råvara. Men pelletsbranschen är dålig på att informera eldare om riskerna med pelletsförvaring, menar expert. Halten kolmonoxid kan snabbt nå livsfarliga koncentrationer i ett oventilerat pelletslager. Det har skett många olyckor där människor har drabbats av livsfarlig kolmonooxidförgiftning. Pelletslagret förbrukar syre och kan t o m orsaka brand.

ATL, Lantbrukets Affärstidning, 2011-09-19

______________________________

Totalförbud för vedeldning i kakelugn

Historien började redan för flera år sedan. Boende i en villa i östra Trelleborg upplevde så stort obehag av sina grannars eldande i en kakelugn att de klagade hos dåvarande miljönämnden. Miljöförvaltningens handläggare kom fram till att grannhusets skorsten, trots att den uppförts enligt gällande krav, låg i höjd med deras ventilationskanal och att röken därmed tog sig in i deras hus. Handläggaren utfärdade ett omedelbart förbud mot eldningen.

Miljödomstolen har gått på samma linje – totalt eldningsförbud.

_____________________________

22 dec 2010 Närkes Allehanda www.na.se

Vedrök kan ge cancer

Vedeldning ger trivsel. Men det finns hälsorisker. Röken från en braskamin, vedpanna eller öppen spis kan vara lika farlig som avgaserna vid en av Stockholms värst trafikerade gator.

Att vedrök är farlig är känt sedan tidigare. Men i en doktorsavhandling vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, som lades fram förra året, blev det tydligt att vedrök är farligare än vad som är allmänt känt.

Luften i ett villaområde i lilla Hagfors i Värmland undersöktes. Där finns inte kraftigt trafikerade gator – men i stället eldas det med ved.

Resultatet blev dramatiskt.

– I vardagsrummen i de vedeldade villorna var det i genomsnitt fem gånger mer av det cancerframkallande ämnet benso(a)pyren, än i villor i närheten som inte eldades med ved, berättar Gerd Sällsten, professor vid arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

– Det är mer än vad som mäts upp på mycket hårt trafikerade gator i storstäder, som till exempel Hornsgatan på Söder i Stockholm, fortsätter hon.

Halterna var dessutom fem gånger högre än vad WHO har satt upp som gränsvärde för ämnet.

– Även utomhus var halterna högre än vad som är normalt i storstadsluft, säger Gerd Sällsten.

Utomhushalterna överskred också WHO:s gränsvärde. Studien ingick i en doktorsavhandling av Pernilla Gustafsson, som samarbetar med Gerd Sällsten.

För ett par år sedan gjorde man en studie där försökspersoner andades in vedrök. Blodprov visade sedan att vedröken kan orsaka inflammationer i luftvägarna och är riskfaktor för hjärtinfarkt.

– Småskalig vedeldning påverkar vår hälsa, det är tydligt, säger Gerd Sällsten.

– Vi bor i ett land med tradition att elda med ved. Men det är mycket viktigt att vi eldar på ett förnuftigt sätt och att gamla pannor byts mot nya och bättre. Då får vi lägre halter av farliga ämnen i luften.

– Men tänk på att resultatet i Hagfors är ett genomsnitt av vedeldning i ett område. Påverkan kommer både från gamla och nya pannor, och både från pannor som eldas fel och som eldas rätt.

– Det är så här genomsnittet ser ut i alla villaområden där det finns både gamla och nya pannor, säger Gerd Sällsten.

Hon påpekar att det positiva är att det bara är under den kalla delen av året som vedeldningen är omfattande. Till skillnad från trafiken i storstäderna, den pågår året om. Och att mindre orter, där vedeldning är vanligast, inte har påverkan från tät biltrafik.

Men kan man befara att de som bor i villaområden i Örebro, där det också finns hårt trafikerade gator, drabbas dubbelt?

– Risken finns, säger Gerd Sällsten.

Fotnot: I Lindesberg pågår mätningar av farliga ämnen i luften, inte bara från vedeldning. Ett ämne som mäts är benso(a)pyren. Mätningarna görs av arbets- och miljömedicinska kliniken på USÖ.

__________________________________________________

Vedeldning troligen lika hälsofarlig som bilavgaser

Både vedrök och dieselrök innehåller mikroskopiskt små partiklar som kan ta sig in i blod, lungor och celler. Forskarna vet inte med säkerhet, men kanske finns det inga ofarliga halter av dessa ultrafina partiklar.

Läs artikeln hos fas

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, maj 2010

______________________________

Kamin förstör luften i villaområde

En kamin håller på att orsaka en mindre grannfejd i ett villaområde utanför Karlskrona. Länsstyrelsen har gett en villaägare rätt att elda i den omstridda kaminen två gånger i veckan, och max fyra timmar åt gången. Men familjen eldar i princip varje dag och så fort röken kommer ur skorstenen klagar grannarna. Det ”eldiga” huset ligger lågt i terrängen och röken slingrar sig rakt upp mot grannars friskluftintag, med följd att det stinker rök inne i deras hus. Nu har Länsstyrelsen hotat med att det kan bli frågan om vite om eldarna inte följer reglerna.

Saxat ur BLT 2009-04-09

_____________________________

Så hälsofarlig är vedbrasan

Göteborg

Många som krokat på trenden att elda med ved i kamin, brasa eller panna har minst lika hälsovådlig luft hemma i vardagsrummet som på en hårt trafikerad storstadsgata.

Dag Fransson 22:34 – 8 feb, 2009

Som GP skrev om i början av januari är det hälsofarligt att elda med ved. Nu finns en studie som bekräftar detta i siffror. Pernilla Gustafson, doktorand vid avdelningen för Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, försvarar i april en avhandling om cancerframkallande ämnen i vedrök.

Hennes mest skrämmande slutsats är att husägare som eldar med ved har fem gånger högre halter av cancerframkallande så kallade PAH-er i inomhusluften än icke vedeldare i samma bostadsområde.
– Utsläpp från vedeldning är lika hälsofarliga som utsläpp från fordon. Det finns inga studier som tyder på det motsatta, säger hon.

Pernilla Gustafsson, i grunden kemist och yrkeshygieniker, har arbetat med sin avhandling sedan 2002. Forskning om farorna med vedeldning är mycket eftersatt, anser hon.
– Sverige är ett vedeldande land och eldningen är en viktig källa för utsläpp av PAH-er och andra cancerframkallande ämnen och partiklar. Ändå finns det mycket lite forskning och studier i ämnet, säger hon.

Gustafson bygger sina rön framför allt på en fältstudie gjord i Hagfors i Värmland.
– Jag undersökte 23 hus i ett villaområde. Tretton av dem eldade mycket med ved, i braskamin, vedpanna eller öppen spis. Resten hade el- eller bergvärme.

Provtagningsutrustning monterades i hemmens vardagsrum.
– Nivån av PAH-et bens(a)pyren hos vedeldarna var fem gånger högre än riktvärdet i Sverige. I de tio andra hemmen uppmättes nivåer kring riktvärdet.
Pernilla Gustafson mätte 27 olika typer av PAH-er. Nio av dem var signifikant högre hos vedeldarna, bland annat bens(a)pyren. De övriga låg också högt.
– Bens(a)pyren är den mest kända och bland de mest cancerframkallande av PAH-erna, förklarar hon.

Miljömedicinarna mäter regelbundet PAH-värden i innerstadsluften i fem städer i Sverige, bland annat Göteborg, Stockholm och Malmö.
– Det visade sig att vedeldarna i Hagfors hade högre PAH-värden i luften i sina vardagsrum än vad vi mäter upp i mycket hårt trafikerade innerstadsområden, bland annat på Hornsgatan på Södermalm i Stockholm.

Pernilla Gustafsons studie är den enda i sitt slag i Sverige. Den är dock långt ifrån fullkomlig.
– Vi har inte undersökt hur hälsan påverkats hos de undersökta Hagforsborna. Nu är jag väldigt nyfiken på att gå vidare och jämföra från min första undersökning med PAH-värdena i ett område i Hagfors där alla hus har fjärrvärme.

Ytterligare tecken på hälsofaran med vedrök påvisar miljömedicinarna på Sahlgrenska genom experiment i en kammare.
– Tretton friska försökspersoner satt i en rökfylld kammare i fyra timmar. De hade skyhöga nivåer av bens(a)pyren och sot och visade tydliga tecken på inflammationer i luftvägarna och påverkan på blodets koagulering. Detta ökar risken för hjärtinfarkt, säger Pernilla Gustafson.

Vad tycker du att myndigheterna ska göra för att minska riskerna med vedeldning?

– På alla sätt arbeta för att gamla kaminer och pannor byts ut till nya och mer miljövänliga. Dessutom bör man stödja fler liknande studier inom området.
Trots sin forskning är Pernilla Gustafson inte främmande för att montera in en kamin i hemmet i Ytterby utanför Kungälv.
– Jag har inget emot vedeldning i sig. Men jag skulle använda modern teknik och försöka elda på et bra sätt.

__________________________________

Vedeldning – en fara för hälsan. Färsk studie.

Ur Göteborgsposten

2009-01-09 Vedeldning en fara för hälsa och miljö
Allt fler värmer upp huset med ved. En hälsofara för människor med luftvägsproblem. – Vedeldning är ett problem, säger Naturvårdsverkets expert.

________________________________

9 % av landets 12-åringar besvärade av vedrök!

I miljöhälsoenkäten 2003 riktad till barnfamiljer (BMHE03) framkom att 9 procent (ungefär 12 000) av landets 12-åringar var besvärade av rök från vedeldning står det i MILJÖMÅLSPORTALEN

________________________________

September 2008

Förbud mot eldning i befintlig vedpanna

Trots att en vedpanna var typgodkänd och utrustad med två 500-liters ackumulatortankar samt elpatron klagade flera närboende under en längre tid på störningar från vedeldningen vilka också styrktes av tillsynsmyndighetens proveldning. Veden som proveldades förvarades inne och höll en fukthalt om 8 %. Tillsynsmyndigheten fann att förbränningen var ofullständig och att luktstörningar förekom i vindriktningen från pannan. Miljööverdomstolen fastställde beslutet om eldningsförbud.

Fastighetsägarna har beslutat sig för att byta till bergvärmepump.

Miljööverdomstolen 2008-07-16 (MÖD 2008:15) mål nr M2038-07.

________________________________

Förbud mot eldning av trädgårdsavfall

Miljööverdomstolen har nu klargjort vad som gäller för eldning av trädgårdsavfall.

Tolkning av svensk lagstiftning kan ske på många olika sett. Flera kommuner har länge trott att de inte får förbjuda trädgårdsavfallseldning. Nu har Miljööverdomstolen kommit fram till att det inte är några problem att göra det. Faktiskt så är det redan förbjudet, om inte kommunerna tillåter det.

Enligt lag så är det förbjudet att elda avfall (inkl. trädgårdsavfall) inom detaljplanelagt område. Däremot så kan kommunen skriva en förordning som ger rätt till att elda avfall.

Miljööverdomstolen 2007-09-27 (MÖD 2007:24) mål nr M8206-06.

____________________________

Smuts smälter polarisarna

Från SYDSVENSKAN, av Ulf Törnberg
Först publicerad: 7 juni 2007 23:30, Senast uppdaterad: 8 juni 2007 08:10

Smutsig snö ligger bakom en stor andel av de ökade temperaturerna i Arktis, kanske mer än växthusgaserna. Det hävdar forskare i USA och menar att rening av luftutsläpp skulle bromsa issmältningen.
Snö med sot och annat färgat stoft tar åt sig mer värme och smälter snabbare.

Minst en tredjedel av temperaturhöjningen i Arktis de senaste tvåhundra åren beror på smutsig snö. Kanske så mycket som 94 procent, menar ett team forskare på University of California i Irvine (UCI).

– Intressant. Det är en helt ny aspekt på Arktisklimatet. Studien verkar gedigen, säger Göran Broström, klimatforskare på SMHI:s forskningscenter för klimatmodellering, Roosby Center, till Sydsvenskan.

Havsisen i Arktis smälter snabbt. Enligt FN:s klimatforskarpanel IPCC är sommarisarna i Arktis helt borta någon gång mellan 2050 och 2100. Andra forskare hävdar att det går ännu snabbare.

Effekterna av smutsig snö varierar från år till år, konstaterar forskarna i den nya studien av temperaturhöjningarna som presenteras i tidskriften Journal of Geophysical Research.

Sot kommer främst från fabriker, förbränning och andra aktiviteter av människan. Men stora skogsbränder på norra halvklotet påverkar också hur smutsig snön blir, visar mätningarna tydligt. År med många skogsbränder höjs temperaturen.
Förklaringen är enkel. Vit snö reflekterar bort värmen medan sotfärgad snö absorberar den.

De senaste tvåhundra åren har medeltemperaturen på jorden ökat med 0,8 grader. I Arktis har den ökat med 1,6 grader under samma period.

Professor Charlie Zender och hans kollegor har i studien räknat ut att smutsig snö står för 0,5–1,5 grader av temperaturökningen på Arktis. Resten beror på växthusgaser.

– Jag vill absolut inte avfärda resultaten även om jag är förvånad över den starka effekt de hävdar att smutsig snö får, säger Göran Broström.
– Stämmer det kan det avgjort påverka vårt sätt att se på klimatet i Arktis.

Växthusgaserna är fortfarande den starkast bidragande orsaken till höjningen av temperaturen på jorden i stort, menar forskarna på UCI.

Men de nya uppgifterna talar för att rening av utsläpp från fabriker och förbränning av energi kan vara ett viktigare sätt att bromsa klimatförändringarna än man hittills trott.

__________________________

Tuffare klimat för vedeldare

Saxat ur Arbetarbladet 2004-01-26

Kommunerna får själva ställa krav på villaägares eldning

Allt fler villaägare värmer sina bostäder med ved. Men de tätnande rökdimmorna skapar både irritation och hälsorisker.
I takt med att el- och oljepriserna stiger blir det allt lönsammare att elda med ved.
För den som har tillgång till gratis ved innebär vedeldning en besparing på tiotusentals skattade kronor per år. Men även den som köper sin ved kan spara åtskilliga tusenlappar jämfört med om man värmer sin villa med olja eller el.

Elda kontinuerligt

Den ökade vedeldningen är dock inte bara av godo, visar åtskilliga studier och forskningsrapporter.
Om man eldar i äldre pannor utan ackumulatortank kan vedröken innehålla ämnen som bland annat är cancerframkallande.
Enligt en uppskattning som Energimyndigheten gjort finns i dag cirka 180 000 vedpannor som saknar ackumulatortank. För att kunna värma villorna måste dessa eldas mer eller mindre kontinuerligt under vintern.

Upp till kommunen

I ett nytt förslag som överlämnats till Miljömålsrådet vill man minska vedeldningens negativa miljö- och hälsopåverkan utan att någon onödig statlig reglering införs. – Energimyndigheten har därför valt bort tanken på en allmän tillståndsplikt, säger Energimyndighetens generaldirektör Thomas Korsfeldt i ett pressmeddelande. Kommunerna föreslås i stället få ökade möjligheter att kunna ställa krav på villaägarnas vedeldning.
I praktiken innebär detta att det är upp till varje enskild kommun om man vill ta i med hårdhandskarna.
Kaminer, öppna spisar, kakelugnar och köksspisar undantas från förslaget eftersom dessa oftast används som komplement till annan uppvärmning och därmed inte är lika skadliga.

Kräver totalförbud

Astma- och allergiförbundet vill dock gå betydligt längre än Energimyndigheten och krävde tidigare i år ett totalförbud mot all slags vedeldning i tätbebyggda områden, även när det gäller trivseleldning i braskaminer, kakelugnar och öppna spisar. Vedeldningsexperten och föreläsaren Bengt Erik Löfgren håller med om att vedeldning kan innebära både miljö- och hälsorisker. Men han poängterar samtidigt att det är de gamla vedpannorna som är den främsta orsaken.
– Ett hus med en dålig panna kan släppa ut upp till ett ton tjära per år. Byter man ut denna mot en miljögodkänd panna med ackumulatortank kan man komma ner till ett halvt kilo. Samtidigt kan man tillgodogöra sig mer av energin som finns i veden.

Peter Fredriksson

_____________________________

Dr Bertil Forsberg m fl rapporterar i

Mindre problem med småskalig biobränsleeldning – en studie av lokala möjligheter att nå framgång

Prof Bertil Forsberg m fl rapporterar. 2003-11. Energimyndigheten, Umeå Universitet

…Vedeldning är ingen ny företeelse i vårt land, men besvären från vedeldning tycks ha ökat i omfattning under senare år. På vissa platser utgör vedeldningen tidvis ett problem för luftkvalitén. Av 73 tillfrågade miljökontor uppger 63 att biobränsleeldningen i kommunen är ett miljöproblem. Alla dessa rapporterar att de får in klagomål på luften. Problemet består främst av att närboende är störda av lukt och nedsmutsning eller drabbas av andningsbesvär. Från hälsosynpunkt är det främst de inandningsbara partiklarna, flyktiga kolväten (bl a bensen och butadien) och större kolväten (PAH, bl a benspyren) som är skadliga ämnen. Svenska studier visar att halterna av förbränningsrelaterade partiklar (sot) och kolväten, är förhöjda i områden med hög frekvens av vedeldning. Utsläppens lokala betydelse framgår även av mätningar som har visat hur mindre orter med utbredd vedeldning kan ha högre halt av bland annat sotpartiklar än städer med omfattande trafik.
Det finns starka samband mellan temperatur och utsläpp samt utspädning av föroreningar. Inversion ger höga luftföroreningshalter även i små tätorter.
Övergången till mer småskalig vedeldning i elvärmda villaområden och det långsamma utbytet av gamla vedpannor är två väsentliga faktorer i det nygamla problemet.
Att klagomål på vedeldning blivit mer vanliga kan delvis bero på att vedeldning introducerats i områden som därigenom fått ett helt nytt miljöproblem innefattande lukt och nedsmutsning.

Fläktdriven lufttillförsel har blivit en vanlig ventilationslösning, och medför att vedeldningsrök utanför ett hus snabbt kan sugas in och kraftigt påverka inneluften. I det moderna villasamhället kan det också vara svårt att lagra veden torrt och sköta veden på samma sätt som man kunde i äldre dar.
En annan bidragande orsak till de ökande klagomålen kan vara att en allt större del av befolkningen lider av astma, och att det därför finns fler som lätt kan få kraftiga besvär när de utsätts för luftföroreningar. …

Vid vedeldning i dåliga pannor kan bidraget till växthusgaserna bli större än om man eldar med olja för samma värmebehov p g a METAN-utsläpp.
METAN ger 21 gånger större påverkan på växthuseffekten än koldioxid.
Flyktiga kolväten (VOC) ger sammanlagt 11 gånger större påverkan än koldioxid.
Även utsläppen av sot kan vara klimat påverkande. Vid eldning med sur ved ökar utsläppen av kolväten, CO och stoft/partiklar ytterligare. Nyare pannor med ackumulatortank ger i storleksordning 100 gånger lägre utsläpp.
Naturvårdsverket bedömer att vedeldningen år 2000 stod för hela 40 % av landets samlade utsläpp av VOC, varav vissa bedöms vara cancer framkallande.

…En stor del av de svenska partikelutsläppen bedöms också komma från vedeldning. Det finns beräkningar, som, med betydande osäkerhet, anger att vedeldningen är den största källan till partikelutsläpp, följd av den tunga dieseltrafiken och arbetsmaskiner. Tydligt är dock att allt fler studier visar att även ganska låga halter av partiklar akut kan försätta hjärt- och lungsjuka personer i allvarliga tillstånd och även leda till dödsfall. Även halter under gällande normer för inandningsbara partiklar (PM 10) har visat sig öka risken för astmaanfall, hjärtpåverkan och dödsfall bland äldre. Beräkningar tyder på att luftföroreningar från dålig vedeldning i Sverige orsakar hundratals dödsfall varje år.

Få kommuner mäter

En stor andel av miljökontoren upplever att biobränsleeldningen i kommunen utgör ett miljöproblem och rapporterar att de får in klagomål från närboende som är störda av lukt och nedsmutsning. Trots detta är det bara var femte kommun i studien som har använt sig av några luftföroreningsmätningar i områdena med biobränsleeldning… Eftersom mätningarna av luftföroreningar varit så begränsade i områdena med vedeldningsproblem, baseras inte kommunernas bedömning av olika åtgärders effekt på mätdata utan främst på fastighetsdata (byte av värmekälla etc) och klagomålsfrekvens. Det vore alltså önskvärt att fler kommuner i framtiden utvärderar sina åtgärder också med mätningar i de områden som är mest belastade ur vedeldningssynpunkt.

Kommunens instrument

Småskalig vedeldning räknas som miljöfarlig verksamhet. Men det krävs idag inte tillstånd för att installera eller bygga om en vedpanna, utan endast en anmälan till kommunen.
Behovet av bättre juridiska verktyg för kommunerna för att kunna minska utsläpp från vedeldning har funnits länge. Naturvårdsverket föreslog redan 1998 en förordning om åtgärder för att minska utsläppen från små anläggningar som eldas med fasta biobränslen. …
De lagar som kan tillämpas på småskalig vedeldning är i dag Miljöbalken och Plan- och bygglagen. Det finns också förordningar om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt om tekniska egenskaper på byggnadsverk.
Boverket har byggregler (BBR) som gäller vid installation av nya vedpannor inom tätort, endast s k miljögodkända pannor accepteras.
Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett nytt styrmedel i det svenska miljöarbetet som regleras i miljöbalken.
Förhoppningarna om att kommunerna skall kunna utnyttja MKN i sitt arbete med att förhindra utsläpp från småskalig vedeldning är stora…

_______________________________

Miljövård till vilket pris?

Naturvårdsverkets Förlag 2001. Per Kågeson. Utdrag

Vedavgaser dödar också

Den småskaliga vedeldningen svarade för ca 30 procent totalt 406 000 ton VOC från svenska källor 1998. Vedeldningen är den näst vägtrafiken största källan till utsläpp av bensen. Statistiken över partikelutsläppen är mycket osäker. Om man tar mittpunkten i det intervall som Naturvårdsverket (1999e) anger för vedeldningen, blir dess bidrag 35 000 ton av sammanlagt ca 75 000 årston. Vägtrafikens bidrag uppgår till 8 800 ton enligt samma statistik. Miljömålskommittén (2000) citerar uppgifter från Naturvårdsverket om att äldre vedeldade pannor utan ackumulatortank kan stå för så mycket som 2/3 av de totala PAH-utsläppen. På de platser där mätningar sker överskrids Miljöhälsoutredningens förslag till gränsvärde med upp till 10 gånger.

Viss osäkerhet råder om hur många pannor som till övervägande del eldas med ved. Det rör sig troligen om minst 250 000. Av dessa är endast ca 40 000 ”miljögodkända” (Miljömålskommittén, 2000).

Ehrenberg och Törnqvist (1993) bedömde risken för insjuknande i cancer till följd av exponering mot ämnen i vedrök från direkteldade pannor till 100 fall per miljon invånare för människor bosatta i småhus i tätorter i norra Sverige. De uppskattade motsvarande risk i södra Sverige till 30 fall per miljon. För boende i radhus ansåg de risken vara tre gånger lägre än i villasamhällen. Ingen skattning gjordes av risken för människor boende i glesbygd respektive i lägenhet i tätorter. Baserat på Ehrenbergs och Törnqvists bedömning och förhållandet att direkteldning (utan ackumulatortank) fortfarande dominerar den småskaliga vedeldningen kan man skatta antalet insjuknade i hela landet till minst 100 personer per år. Av dessa dör förmodligen minst hälften i sjukdomen. Ehrenberg och Törnqvist anger att de uppskattade riskerna för olika typer av boende bedöms vara osäkra med en faktor 8.

Risken för att få cancer från vedeldning kan reduceras med minst 90 procent om all eldning sker i moderna pannor som eldas mot ackumulatortank. Det betyder att minst 45 människoliv (räknat på den mest troliga nivån vid direkteldning) skulle kunna räddas per år utan att vedeldningen behöver minska. Kunskap om detta har funnits länge. Myndigheterna har utrett frågan flera gånger på regeringens uppdrag (NUTEK och Naturvårdsverket,1993, och Naturvårdsverket, 1998). De föreslog 1993 att kommunerna genom ändring i hälsoskyddsförordningen skulle ges möjlighet att utfärda generella föreskrifter mot eldning med undermålig teknik. Regeringen ville den gången inte sträcka sig längre än att medge kommunerna rätt att beträffande direkteldade pannor föreskriva att annan uppvärmningsform ska användas inom vissa belastade områden under vissa tider (Prop. 1994/95:119). Kritikernas invändning att tillfälliga förbud inte skulle vara ett användbart instrument besannades så gott som omedelbart.

1998 föreslog Naturvårdsverket att regeringen med stöd i miljöbalken ska fastställa en förordning om småskalig vedeldning med innebörd att all vedeldning i vattenkylda pannor måste ske mot ackumulatortank senast år 2005. Förslaget remissbehandlades men sen har inget hänt. Ett utkast till förordning förelåg inom regeringskansliet i mars 2000 men beslutet uppges nu vara försenat till följd av ”diskussioner inom regeringskansliet” (Gunilla Sallhed, Miljödepartementet 2000-05-29). I bästa fall kommer ett förslag till hösten. Möjligheterna att klara målsättningen till 2005 finns dock knappast längre annat än om ett stort antal vedeldare övergår till el eller olja. Brist på yrkeskunniga installatörer är det största problemet. Det rör sig om över 200 000 installationer.

Problemet hade kunnat undvikas om regeringen på ett tidigt stadium (helst redan 1995) givit kommunerna möjlighet att införa restriktioner i särskilt belastade områden. Då hade redan en stor del av omställningen ägt rum. Myndigheternas utredningar visar att kravet/åtgärden har hög samhällsekonomisk lönsamhet (Naturvårdsverket 1998 och 1999e), varför det är svårt att förstå varför ministrarna tvekar. Därtill minskar ackumulatoreldning vedförbrukningen med 35-40 procent. Man bör också komma ihåg att vedröken utöver cancer ger upphov till mer eller mindre allvarliga besvär hos 100 000-tals astmatiker samt hjärt- och lungsjuka. Forsberg och Kjellman (1990) visar på en hög subjektiv besvärsfrekvens bland invånare i en rad norrlandsorter (i vissa fall upp till 30 %).

Bristen på åtgärder innebär sannolikt att över 200 människor mist livet eller (med tanke på långa latenstider) kommer att mista livet till följd av onödigt hög exponering. Vi kommer aldrig att få reda på exakt vilka de är och därför uteblir en del av kritiken.

Regeringens säger i den senaste stora miljöpropositionen (1997/98:145) att ”Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.” Den tillägger att halterna av luftföroreningar inte får överskrida fastställda lågrisknivåer för cancer, överkänslighet och allergier eller för sjukdomar i luftvägarna. Målet ska nås inom en generation. Med nuvarande takt förefaller detta mycket osannolikt. Sverige kan t.o.m. komma att få problem att klara EU:s utsläppstak för lätta kolväten.

Regeringens avvaktande inställning till frågan om luftburna partiklar och VOC står i skarp kontrast till samma regerings ”nollvision” inom trafiksäkerhetsarbetet. Nollvisionen och därtill sammanhörande etappmål har tvingat fram täta redovisningar och nya åtgärder när de gamla greppen visat sig vara otillräckliga. Om nollvisionen tillåtits omfatta dödsfall och andra hälsoeffekter av partiklar och lätta kolväten, skulle vi redan ha haft långtgående restriktioner avseende bl.a. småskalig vedeldning och förbränning av trädgårdsavfall, halm- och plastemballage. Nu har regeringen i stället prissatt människoliv som förloras till följd av utsläpp av partiklar och lätta kolväten mycket lägre än människoliv som går förlorade i trafiken. Den accepterar dessutom mycket högre kostnader för att reducera utsläpp av partiklar och kolväten från trafiken än beträffande samma ämnen från småskalig vedeldning.

__________________________

Veden fortsätter att döda

Per Kågeson, författare och miljödebattör, artikel i Aftonbladet (990426)

Den småskaliga vedeldningen är ett av Sveriges största hälsorelaterade miljöproblem. Enligt Naturvårdsverket svarar vedeldningen för den helt övervägande delen av de svenska utsläppen av partiklar och PAH. Giftigheten hos PAH från vedeldning är emellertid mindre än hos PAH från dieselavgaser och en del av vedemissionerna äger rum i glest befolkade skogsområden. Sammantaget blir ändå vedeldningens bidrag till cancer orsakad av PAH av samma storleksordning som vägtrafikens. I relation till vedeldningens omfattning är utsläppen gigantiska. Förutom att ge upphov till ett par hundra cancerfall per år (varav en del genom upptag av partiklar med växande gröda) skapar vedröken betydande problem för astmatiker och andra allergiker samt för hjärt- och lungsjuka. Flera hundratusen människor berörs. T.o.m. i Stockholms län är vedeldningen enligt Landstinget den största källan till utsläpp av cancerframkallande ämnen!

Det finns lösningar på problemet. Genom installation av ackumulatortank av tillräcklig volym kan man förhindra att ofullständig förbränning i vattenkylda pannor ger upphov till stora utsläpp. Pelletpannor är en annan bra lösning. Den bästa tekniken kan reducera utsläppen med över 95 procent.

Den goda tekniken har funnits länge men regeringen har inte velat ställa de nödvändiga kraven. När den dåvarande socialdemokratiska regeringen 1995 avstod från att ge kommunerna nödvändiga maktmedel mot dålig vedeldning medförde detta en tempoförlust som kommer att leda till att minst 400 människor mister livet. Därtill kommer ett omfattande lidande bland astmatiker, allergiker samt hjärt- och lungsjuka.

Nu överväger regeringen lagstiftning på basis av ännu en rapport från Naturvårdsverket. Det är viktigt att reglerna nu blir sådana att de undanröjer varje risk för ytterligare misslyckanden och förseningar. Naturvårdsverket föreslår att ofullständig förbränning i vattenkylda vedpannor ska förbjudas från 1 januari 2005. Det innebär att berörda hushåll måste installera ackumulatortank eller annan utrustning som förhindrar dålig förbränning.

Förslaget är bra men Naturvårdsverket underskattar problemen med att genomföra 225 000 installationer till år 2005 och har inte analyserat vad som händer om omställningen inte kommer i gång i stor skala under de närmaste två åren. Vid oförändrad installationstakt under 1999 kommer det att återstå ca 200 000 tankinstallationer att genomföra under åren 2000-2004. Det innebär i snitt 40 000 installationer per år med början redan år 2000. För att planen ska lyckas måste tillverkning och installation av ackumulatortankar mer än trefaldigas inom det närmaste året och sedan ligga kvar på den nivån till och med 2004. Om så inte sker, blir det omöjligt att hinna i kapp senare. Tillgången till kompetenta VA-installatörer är mera begränsande än produktionskapaciteten.

Till en del kan problemet komma att lösas av att en del hushåll frivilligt övergår till någon annan uppvärmningsform. Men det kan också bli så att över 100 000 hushåll reagerar så sent på den nya förordningen att de på grund av flaskhalsproblem inte hinner installera tankar före 2005. I ett sådant läge kommer politikerna troligen att förlänga övergångstiden eller bevilja generösa dispenser från kravet på ackumulatoreldning. Resultatet blir fler cancerdödsfall och fortsatt lidande för astmatiker, allergiker och lungsjuka.

För att få en snabb och någorlunda jämn ökning av antalet installationer måste kommunerna få möjlighet att tidigarelägga kravet på ackumulatoreldning i tätbebyggda områden. Alla kommuner kommer inte att använda denna möjlighet eller bara utnyttja den för en del av sin tätortsbebyggelse. Man kan därför räkna med att efterfrågan på tankar och tankinstallationer kommer igång snabbare och samtidigt får en lugnare utveckling än om ackumulatorkravet ställs på all eldning från år 2005. Det är för övrigt rimligt att tolka miljöbalkens aktsamhetskrav så att ofullständig förbränning helt enkelt inte får förekomma inom tätbebyggt område!

Statliga bidrag är en annan möjlighet att stimulera en snabb omställning. Dessa måste för att få avsedd verkan i så fall bli höga det första året för att sedan successivt trappas av. Subventionsalternativet kan förväntas kosta skattebetalarna 1-2 miljarder kronor och utgör ett avsteg från principen att det är förorenaren som ska betala. Det finns egentligen ingen anledning att subventionera vedeldarna. Många av dem har tillgång till gratis ved och har under åren hunnit tjäna flera hundra tusen kronor jämfört med hushåll som använder el eller olja.

Regeringens huvudalternativ bör därför vara att snabbt sjösätta den nya förordningen och att därvid ge kommunerna möjlighet att tidigarelägga kravet på ackumulatoreldning inom tätbebyggt område. Kjell Larsson, som hittills haft föga framgång som miljöminister, bör göra vad han kan för att undvika ett nytt misslyckande.

Per Kågeson

Sedan dess har det kommit rapport från Institutet för miljömedicin som visar att låga nivåer av partiklar i luften har allvarliga konsekvenser för hälsan – värre än man tidigare trott. Daglig inandning av partiklar i luften har klart samband med negativa hälsoeffekter som luftvägssymtom, lungfunktionspåverkan, sjukhusbesök p.g.a. luftvägs- och hjärtkärlsjukdomar samt dödlighet.” (prof Göran Pershagen vid Institutet för miljömedicin). Gränsvärdet för de så kallade fina partiklar som speciellt finns i utsläpp från dieselmotorer och vedeldning bör sänkas kraftigt.

_______________________________

Följdproblem: Dålig ventilation

Det finns ytterligare ett problem som hänger ihop med vedeldning: Dålig ventilation. Grannarnas rökutsläpp resulterar självklart i att man inte kan vädra. Dålig ventilation kan ge upphov till fukt och mögelproblem som i sin tur medför hälsorisker. Dessutom leder dålig ventilation till att radon, tobaksrök och kemiska ämnen från byggnadsmaterial inte vädras ut effektivt. Och hälsoproblemen är stora enligt uppgifter som finns med i Miljöhälsoutredningen; 400 000 – 500 000 människor upplever sig så besvärade av inomhusklimatet att de får symptom. 25 000 – 30 000 barn är allergiska mot kvalster (som trivs i fuktiga miljöer)

Den andel av astma och/eller nedre luftvägskatarr hos små barn som kan förklaras med faktorer i inomhusmiljön har uppskattats till 20 – 33% för föräldrarnas rökning, 6 – 25% för pälsdjur i hemmet och 12 – 17% för bristande ventilation i bostaden. 400 – 900 lungcancerfall per år orsakas av radon.

Dålig luftomsättning är en kraftigt bidragande orsak till att man blir allergisk.
Det finns regler för ventilation. Boverkets normer för nybyggnad och Socialstyrelsens gräns för sanitär olägenhet i befintliga byggnader är ungefär en halv omsättning per timme.
I dag understiger ventilationen detta riktvärde i fyra av fem småhus och i ungefär hälften av bostadslägenheterna. Dessutom har ungefär 10 % av alla hus fuktskador som borde åtgärdas.

Mekanisk ventilation (förstärkt självdrag) är lösning på detta problem (ett måste i hus som drabbas av mögel eller radon). Men är det rök/rökgaser ute, kan man inte stänga av den mekaniska ventilationen på samma sätt som man stänger ett fönster, utan röken sugs in i huset.

__________________________________

Småskalig vedeldning – betydelse som hälsorisk

Det finns anledning att ta ett ordentligt grepp för att råda bot på de kunskapsluckor som finns när det gäller den småskaliga vedeldningens betydelse som hälsorisk. Naturvårdsverket har gjort bedömningen att småskalig vedeldning år 2000 sannolikt bidrar med hela 40 % till landets samlade utsläpp av VOC (flyktiga kolväten). Bensen och butadin har beräknats utgöra den största risken vad avser cancerframkallande ämnen emitterade från vedeldning.

Nästan inga mätningar har gjorts i vedeldningsmiljöer, och speciellt inga exponeringsmätningar (i andningszonen), som ju är det relevanta vid riskbedömningar.

Vedeldning beräknas vara den huvudsakliga källan till PAH-emissioner till luft i Sverige och antas bidra med ca. 60 % av de totala utsläppen. Vi vet emellertid inte heller här något om exponeringsgraden vid vedeldning. Vedeldning anses också utgöra en avsevärd källa till emissionen av små partiklar och i detta avseende helt dominerande på mindre orter där vedeldning förekommer. Hälsorisker vid inandning av små partiklar skulle kunna svara för en betydande överdödlighet och översjuklighet. Det är otillfredsställande att stora förändringar i samhället görs utan att man samtidigt undersöker hur detta påverkar exponeringen. Naturvårdsverkets riskuppskattningar är mycket osäkra genom att man extrapolerat från enstaka emissionsmätningar på vedpannor i laboratorier utan kännedom om den verkliga exponeringen.

Saxat från Naturvårdsverkets programkonferens på internet om miljöforskningen hösten 1999

________________________________

Skrivelse till Miljöministern från Astma- och Allergiförbundet

Miljöminister Lena Sommestad
Miljödepartementet
103 33 Stockholm

Angående småskalig vedeldning

De hälsorelaterade problemen med småskalig vedeldning är inte ett nytt eller okänt faktum. Då frågan fått ny aktualitet, genom bland annat Per Kågessons artikel i DN, vill Astma- och Allergiförbundet passa på att återigen lyfta de krav som vi sedan länge ställt på ny lagstiftning på området. Dessa har framförts till Naturvårdsverket och Miljödepartementet vid flera tillfällen, utan resultat.

Astmatiker och andra med känsliga luftvägar är särskilt känsliga för rök från vedeldning och andra luftföroreningar. De drabbas av sjukdom också vid halter av luftföroreningar som ligger långt under gränsvärden och rekommendationer angivna av WHO. Vid höga halter av luftföroreningar kan man se en ökad användning av medicin och att antalet akutbesök på sjukhusen ökar. Vi ser nu fram emot ett förnyat intresse för frågan.

Småskalig vedeldning, i villapannor, kakelugnar och braskaminer, medför att en rad hälsofarliga ämnen släpps ut. Vedeldning brukar rangordnas som den tredje största miljöfaran för vår hälsa efter radon i bostäder och utsläpp från trafik. I mindre tätorter kan utsläppen från småskalig vedeldning svara för en betydande del av exponeringen av hälsofarliga ämnen. Sotpartiklar och kolväten som bildas vid förbränningen är de ämnen som anses vara mest hälsofarliga.

Rök från vedeldning i bostadsområden får på grund av den låga skorstenshöjden dålig utspädning och kan orsaka förhöjda halter av luftföroreningar. I tätt bebyggda bostadsområden har bostäderna ofta ventilationsanläggningar med från- och tilluft med värmeväxling (FTX). Många FTX-system går emellertid inte att stänga av och det går inte att stänga ute röken på samma sätt som vid självdragsventilerade hus. Dessutom måste en god luftväxling tillgodoses i inomhusmiljön, vilket försvåras om uteluften är förorenad av rök från vedeldning.

Förbränning av fastbränslen bidrar till föroreningar som orsakar luftvägsbesvär. Inom tätt bebyggda områden måste det göras ökade satsningar på utbyggnad av exempelvis fjärrvärme med krav på kontroll av utsläppen. Satsningar på rena energislag som sol, vind, vatten samt jord- och bergvärme måste stimuleras. Energi från sol samt jord- och bergvärme kan ses som goda lösningar som ersättare till småskalig vedeldning inom tätt bebyggda bostadsområden. I andra områden kan installation av ackumulatortank vara ett sätt att minska föroreningsgraden. Kommunerna har ett viktigt och stort ansvar för människors hälsa. Avvecklingsplaner för olämpliga uppvärmningsanläggningar kan påskyndas genom lokala beslut.

Mot bakgrund av ovanstående kräver Astma- och Allergiförbundet:

Att ingen ska mot sin vilja utsättas för ohälsa av rök från vedeldning
Att förbud snarast utfärdas för så kallad trivseleldning i braskaminer, kakelugnar och öppen spis, i tätt bebyggda områden.
Att kommunerna måste upprätta avvecklingsplaner för alla hälsovådliga fastbränsleanläggningar
Att all vedeldning i tätt bebyggda områden förbjuds
Att vid vedeldning i andra områden särskilda krav ska ställas på rening och skötsel av såväl befintliga som nya anläggningar.

Med vänliga hälsningar,

Ingalill Bjöörn
Förbundsordförande

______________________________

Health Effects of Wood Smoke

Från Washington State Department of Ecology

A growing body of evidence suggests that we cannot ignore the medical consequences of extensive exposure to wood smoke. To view current air quality data, and information extracted from medical research on the health effects of household and neighborhood wood smoke: www.ecy.wa.gov/pubs/92046.pdf

Wood smoke Hemsidan för Canadas regering https://www.canada.ca/en/health-canada/services/air-quality/indoor-air-contaminants/avoid-wood-smoke.html

European Respiratory Journal 2006: Shedding new light on wood smoke: a risk factor for respiratory health https://erj.ersjournals.com/content/27/3/446

Woodsmoke Health Effects: A Review https://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.513.6641&rep=rep1&type=pdf

_______________________________________

Soot ’makes global warming worse’

By Alex Kirby
BBC News Online environment correspondent

Soot may be forgotten climate factor

The effects of soot in changing the climate are more than most scientists acknowledge, two US researchers say. In the Proceedings of the National Academy of Sciences, they say reducing atmospheric soot levels could help to slow global warming relatively simply. They believe soot is twice as potent as carbon dioxide, a main greenhouse gas, in raising surface air temperatures. But they say greenhouse gases were the chief cause of last century’s global warming, and will probably remain so. The researchers are Dr James Hansen and Larissa Nazarenko, both of the Goddard Institute for Space Studies, part of the US space agency Nasa, and Columbia University Earth Institute. In their report, Soot Climate Forcing Via Snow And Ice Albedos, they suggest that trying to reduce the amount of soot produced would be easier than cutting carbon dioxide and other greenhouse gas emissions.

Stealthy culprit

They define soot as ”mainly black carbon, the dusty by-product of incomplete combustion of fossil fuels, plants and wood”. Its concentrations vary in time and place, but they are often high over China and India, where coal and organic fuels are used domestically, and over Europe and North America, where the main source is diesel oil.

Clean ice reflects back more solar radiation

The authors modelled how soot particles affect climate when they darken snow and ice, causing it to absorb sunlight rather than reflect it. It was the results of this modelling that persuaded them that soot is twice as effective as carbon dioxide in raising global surface air temperatures. The report says high soot emissions may have contributed substantially to global warming over the past century, notably to the growing trend in recent decades for ice, snow and permafrost to melt earlier in the spring. The authors believe there may be a second effect at work here as well – they suggest soot may cause glaciers, sea ice and ice sheets to melt at lower temperatures than they would otherwise. This could happen, they say, because the black carbon absorbs more solar energy than clean snow and ice.

Turning back the clock

The authors say: ”Environmentalists and climatologists are not sanguine about soot, but they have devoted greater attention to sulphates. We suggest that soot is a more all-round ’bad actor’ than has been appreciated.” The Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) does not include in its evaluations the influence of soot on snow and ice albedo in changing the climate.

The effects are widespread

Yet the authors say of their estimate for soot’s effect on the Arctic and northern hemisphere land areas: ”The calculated global warming in an 1880-2000 simulation is about one-quarter of observed global warming.” They conclude: ”Restoration of snow albedos to something approaching pristine pre-anthropogenic values would have the double benefit of reducing global warming and raising the global temperature threshold at which dangerous anthropogenic interference with climate occurs… Minor player ”Technology is within reach that could greatly reduce soot, restoring snow albedo values to near-pristine values, while having multiple other benefits for climate, human health, agricultural productivity, and environmental aesthetics… ”The substantial role inferred for soot in global climate does not alter the fact that greenhouse gases are the primary cause of global warming in the past century and are expected to be the largest climate forcing the rest of this century.” James Hansen is often credited with sparking the current debate on global warming and the extent to which humans are influencing the climate. He shot to public prominence when he went before a US Senate energy committee in the summer of 1988 to explain the ”dust bowl” conditions afflicting much of the American Mid-West at that time. His comments that ”with a high degree of confidence we could associate the warming with the greenhouse effect” received wide coverage and provoked a debate in the scientific community that has now largely come down on his side.

Images courtesy of US National Oceanic and Atmospheric Administration

_____________________________

Tillstånd kan krävas för att elda i vedpanna

Saxat ur Uppsala Nya Tidning 031018

Av: Göran Karlsson

Gamla vedpannor är ett hot mot folkhälsan. Små partiklar från skorstenen kan vara cancerframkallande och ställa till stora besvär för människor med luftvägsproblem. Nu är en ny vedeldningsförordning på gång från Energimyndigheten. Enligt ett förslag kommer det att krävas tillstånd enligt miljöbalken för att elda i gamla vedpannor.

Begreppet ”miljögodkänd” vedpanna saknar stöd i lag och författning. Men trots det används begreppet i många sammanhang, exempelvis av miljödomstolar och miljömyndigheter. Det händer också att företag i marknadsföringssyfte kallar sina pannor ”miljögodkända”, utan att det finns täckning för påståendet. Det hävdar Tore Jansson i Nyköping som på Energimyndighetens uppdrag arbetar med att ta fram en ny vedeldningsförordning. Enligt förslaget ska gamla vedpannor (utan ackumulatortank) prövas enligt miljöbalken. Gamla vedpannor arbetar med låg effektivitet och dålig förbränning. Hushållsavfall inklusive förpackningar av kartong och plast får inte användas som bränsle i pannan. Det gäller även målat eller impregnerat virke.

Ytterligare ett syfte med förordningen är att öka kunskapen hos enskilda personer, företag och myndigheter. Vedeldningsförordningen är också tänkt att bli ett verktyg för kommunerna när det ska ta ställning till utsläpp från en fastbränslepanna. I grund och botten handlar det om att undanröja och förebygga risker för människors hälsa. Trots att många villaägare fortfarande använder gamla vedpannor är det ovanligt att de ställs inför rättsliga åtgärder. Det gäller i hög grad även i Uppsala kommun.

För knappt ett år sedan förbjöd miljökontoret en villaägare på en ort utanför Uppsala att använda sin gamla vedpanna. Grannarna hade i flera månader klagat på svart stickande rök, stora askflagor och obehag såväl inomhus som utomhus. Trots att miljökontoret informerade villaägaren och gav råd om vedeldning blev det inte bättre. Det fick till följd att miljökontoret förbjöd mannen att fortsätta elda i sin panna.

Villaägaren överklagade beslutet till länsstyrelsen som nyligen avslog överklagandet.

Frisk Luft – Nu!: Förslagen gick inte igenom.

________________________________

Woodsmoke can be toxic

Från Burning Issues, ideell organisation i USA, som kämpar för frisk luft, fri från vedröksgaser.

Burning wood seems, intuitively, the environmentally friendly choice. After all, it’s a natural and renewable resource, and people have been burning wood for hundreds of thousands of years.

In fact, woodsmoke is almost always more harmful than emissions from an oil or propane appliance, says Pat Paslawski of Yukon Renewable Resources’ Environmental Protection and Assessment Branch.

”Commercial fuels are pure hydrocarbons, which will burn completely to produce water, carbon dioxide, and only very small amounts of pollutants and ash,” Paslawski says. ”Even when burned properly, wood produces a much greater amount of small airborne particles, or particulates, that can clog up our lungs and harm plants.”

”The new generation of high-efficiency wood stoves and pellet stoves are much cleaner, though,” he adds.

The problem with wood is its chemical complexity. Pure hydrocarbons like methane, ethane, propane, and butane combine with oxygen when they burn and produce carbon dioxide and water in gas form, Paslawski explains.

However, living matter, like wood, is composed of a great variety of organic molecules. Some of them will burn and some won’t, and the molecules that burn do so at a variety of temperatures. As a result, a fire hot enough to burn some components of wood will leave other compounds unconsumed and free to drift away in smoke or clog up the chimney as creosote.

The smoke produced by burning wood is a major danger to human health, Paslawski says. The smallest woodsmoke particles pass through the body’s defenses in the nose and throat, and penetrate deep into the lungs. And among those particles are many carcinogens, compounds that can cause cancer.

Woodsmoke can also cause milder health problems, such as sore throats, coughs, runny noses, headaches, and nausea, even in healthy adults. In children, the elderly, or people with allergies and heart or lung conditions, the effects can be serious.

Studies in a number of places link increasing levels of woodsmoke with increases in school absenteeism, emergency room visits, asthma attacks, and a variety of other health problems…

_____________________________

Faktablad om vedrök

Se: www.burningissues.org/facts-simple.htm

____________________________

Forskningsprogram visar hälsorisker av luftföroreningar

Från Karolinska Institutets hemsida

Ett svenskt forskningsprogram visar att luftföroreningar i vårt land ökar risken för sjukdomar i hjärta, kärl och luftvägar. Personer med akuta eller kroniska sjukdomar i dessa organ löper dessutom en ökad risk att dö under perioder med höga halter luftföroreningar.

Naturvårdsverket har under 2001-2006 stött ett forskningsprogram om luftföroreningar och deras hälsoeffekter, Swedish National Air Pollution and Health Effects Program, SNAP. Programmet avslutas 20-21 juni 2006 med en internationell vetenskaplig konferens vid Karolinska Institutet i Stockholm.

Vid konferensen presenteras resultat från ett stort antal delprojekt inom områdena Människans exponering, Kortsiktiga hälsoeffekter, Långsiktiga hälsoeffekter och Mekanismer. Internationellt ledande forskare inleder med översikter av kunskapsläget inom respektive område. Några av resultaten från programmet är:

Användning av fastbränsle i enskilda eldstäder kan bidra till väsentligen försämrad luftkvalitet i det omgivande området. Störst exponering får den som sköter eldstaden.
En stor andel av luftföroreningarna som sprids utomhus kommer in i bostäder, skolor och daghem.
Förhöjda nivåer av luftföroreningar leder till flera tusen dödsfall per år i svenska tätorter, framför allt i hjärt-kärlsjukdom.
Känsliga grupper är personer med kroniska eller akuta sjukdomar i hjärta, kärl eller lungor.
Luftföroreningar verkar bl a genom att orsaka inflammation i luftvägarna. Personer med astma eller kronisk obstruktiv lungfunktion (KOL) verkar ha sämre försvar mot dessa effekter.

Programmets resultat är viktiga både för arbetet med det svenska miljömålet Frisk luft och för arbetet med att förbättra luftkvaliteten i hela EU-området. Skärpningar av EU-direktiven för luftkvalitet diskuteras för närvarande i EU-parlamentet. Medverkande i programmet har också bidragit till att WHO kraftigt sänkt de haltnivåer man rekommenderar sina medlemsstater att ligga under för att undvika hälsoeffekter i befolkningen (WHO Air Quality Guidelines).

______________________________

Pollution may trigger heart attack

Tiny air particles pose greatest threat to at-risk individuals, study finds.

Hazy smog blankets Houston last summer. New research finds that as air pollution increases, so does the risk of heart attack.

June 11 ”Exposure for as little as two hours to elevated levels of fine particulate air pollution” the kind in automobile emissions raises the likelihood of heart attack, especially among people already at risk for cardiac disease, according to a new report. ”As the level of air pollution went up, the risk went up.”
DR. MURRAY MITTLEMAN, study author

RESEARCHERS WHO interviewed 772 Boston-area patients about four days after their attacks found that the onset of symptoms correlated with times of high daily air pollution. Patients experienced a 48 percent rise in heart attack risk in the two hours after exposure to high levels of this type of invisible air pollutants.They also experienced an increased risk even 24 hours after exposure, according to results published in this week’s edition of Circulation, a journal of the American Heart Association. ”As the level of air pollution went up, the risk went up,” said Dr. Murray Mittleman, director of cardiovascular epidemiology at Boston’s Beth Israel Deaconess Medical Center, who led the study.

”Really, the hazard would be greatest among the people who are at the highest risk to start with,” Mittleman added. Such people include those with established heart disease, conditions such as diabetes or obesity, and older individuals. The study of 489 men and 283 women was conducted from January 1995 to May 1996. The pollution particles are called PM-2.5, for particulate matter less than 2.5 micrometers in diameter. They’re emitted by cars, power plants and industry, as well as fireplaces and wood-burning stoves.

Studies in the past five years have linked deaths and hospital admissions to a spike in PM-2.5 levels. The new study did not address how the particles trigger heart attacks. Other studies have shown that the particles, small enough to bypass the body’s defenses and get into the lungs and other tissue, cause inflammation and blood clotting. These symptoms may contribute to heart attacks by blocking flow of blood through the heart, some researchers say. Still other studies have shown that the particles may create electrical reactions that affect the nervous system.

Beware of hot, hazy days

High amounts of fine particulate air pollution are present typically during very hot, hazy summer days, according to Mittleman.

He said people who have heart disease or an elevated risk of heart attack should avoid going outside for long stretches when air quality is poor, and said air conditioning can screen out some of the tiny particles.

Researchers noted that Boston does not have excessive pollution and meets federal air quality standards, so the risk could be even worse in high-pollution cities such as Houston and Los Angeles.

The Environmental Protection Agency’s air quality standards, last updated in 1997, have been challenged in court in part because no one has pinpointed why pollution particles pose a health risk.

The study could be used to encourage the EPA to consider stricter air standards, said Dr. Jonathan Samet, chairman of the department of epidemiology at Johns Hopkins University, who was not involved in the study.

The researchers also measured for other pollutants including ozone, carbon monoxide, sulfur dioxide and nitrogen dioxide, but failed to find any statistically significant increase of risk for heart attack.

The Associated Press and Reuters contributed to this report.
2005-10-13

________________________________

Småskalig förbräning ger dioxinutsläpp

(2005)

Dioxinutsläpp vid eldning beror både på bränslets innehåll och hur det förbränns. ’Bakgårdsbränning’ av avfall kan svara för en betydande del av den totala mängden dioxinutsläpp i Sverige. Det en av de slutsatserna som Björn Hedman drar i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet fredag 14 oktober.

Hedman konstaterar också, efter försök med samförbränning av källsorterat hushållsavfall och biobränsle, att det ofta finns mer dioxiner i bränslet än i rökgaserna. Eldning av ved med ackumulatortank ger minskade dioxinutsläpp. Pelletseldning i villapannor kan däremot ge höga utsläpp av dioxiner.

Björn Hedmans avhandling baseras på ett antal försök som behandlar förbränning i relativt små anläggningar; ca 5-600 kW, utan eller med begränsade möjligheter till rökgasrening. Samförbränning av avfall och biobränsle i effektiva, mindre biobränslepannor testades som en strategi anpassad till glesbygd, som alternativ till den vanligare storskaliga hanteringen och förbränningen av fast hushållsavfall. Tanken var att transportmässiga fördelar och möjligheter till utnyttjande av lokala biobränsletillgångar med mera skulle uppväga de fördelar med avancerad rökgasreningsteknik som större avfallsförbränningsanläggningar ofta har.

Medlemmarna i 290 hushåll i Bjurholms kommun sorterade under ett och ett halvt år torrt, brännbart hushållsavfall för sig. Avfallet samlades in och briketterades tillsammans med energigräset rörflen, varefter det förbrändes i 150-600 kW biobränslepannor.

De hygieniska och tekniska problemen vid hantering av avfallet och framställandet av bränsle var obetydliga. Förbränningsegenskaperna var goda med mycket låga koloxidutsläpp, men utsläppen av dioxiner underskred endast undantagsvis gällande gränsvärden för avfallsförbränning och nivåerna av väteklorid i rökgas översteg gränsvärdena flerfaldigt. Slutsatsen som drogs av detta var att någon form av extra rökgasrening är nödvändig för att säkert klara gränsvärdena. Dioxiner hittades också i det eldade avfallet, framförallt i textilavfall. Dioxinerna tros härröra från föroreningar i bekämpningsmedel som används vid bomullsodling eller i infärgningskemikalier.

Även om dioxiner förstörs vid förbränning, bildas också nya i förbränningen, framförallt i avkylningen av rökgaserna. De dioxinmängder som återfanns i rökgaserna var oftast mindre än de som fanns i bränslet.

Eldning av pellets i en brännare med intermittent gång gav oväntat höga utsläpp av dioxiner. Intermittent gång, som innebär periodiskt upprepade stopp och starter av brännaren medför temperaturförhållanden som kan vara gynnsamma för dioxinbildning, men dessa resultat skiljer sig kraftigt från andra rapporterade försök. Vedeldning i en modern miljömärkt villapanna gav betydligt lägre utsläpp av dioxiner än eldning i en gammal kombipanna. Eldning med full lufttillförsel, och simulerad användning av ackumulatortank, resulterade i upp till 90 procents minskning av dioxinutsläpp jämfört med eldning med reducerat lufttillskott (’pyreldning’). Eldning av plastavfall i en vedpanna gav höga utsläpp av dioxiner.

’Bakgårdsbränning’, dvs. okontrollerad förbränning av trädgårdsavfall och hushållsavfall i tunna eller som öppen eld, gav stora variationer i utsläppsmängder av dioxin som bara delvis kunde kopplas till avfallsinnehåll. Resultaten visar att denna typ av förbränning kan vara en betydande källa till dioxiner i miljön.

En sammanfattande slutsats av alla försök är att dioxinutsläpp beror på komplicerade samband mellan bränsleinnehåll och förbränningsbetingelser. Bränslen med mycket höga klorhalter av ger oftast högre utsläpp av dioxiner än bränslen med låga klorhalter medan små skillnader i klorhalt döljs av variationer i förbränningsbetingelser.

Björn Hedman, miljökemi, kemiska institutionen, Umeå universitet, försvarar sin avhandling med titeln Dioxin emissions from small-scale combustion of bio-fuel and household waste (Dioxinemissioner från småskalig förbränning av biobränsle och hushållsavfall) den 14 oktober.

Källa: Umeå universitet

________________________________

Några rader ur

Miljömålsrådets rapport (2006) om läget när det gäller arbetet med att uppfylla regeringens och riksdags miljömål.

s. 20

Läget för de två nya delmålen, partiklar och benso(a)pyren ser mindre ljust ut. Delmålet för partiklar överskrids huvudsakligen till följd av emissioner från vägslitage och uppvirvling av damm medan delmålet för benso(a)pyren sannolikt överskrids främst p g a uppvärmning av småhus med ved. Beslut om mera kraftfulla åtgärder är nödvändiga. De åtgärder som hittills fattats beslut om är sannolikt otillräckliga för att nå dessa delmål i tid.

s. 23

I flera inlandskommuner i norra och mellersta Sverige är halterna under vinterhalvåret påtagligt över delmålet och även det målvärde som beslutats som ett EU-direktiv överskrids på enstaka platser. Även i ett antal orter i södra Sverige överskrids halterna under vintern. Troligtvis beror de förhöjda halterna i många fall på enskild vedeldning. De åtgärder som föreslagits är idag otillräckliga för att nå miljömålet. De tekniska förutsättningarna finns idag tillgängliga för att kunna minska utsläppen och därigenom klara delmålet i tid.

www.naturvardsverket.se/bokhandeln/pdf/620-1250-9.pdf

________________________________

SNV 2005 – Rapport 5462 Kartläggning av källor till oavsiktligt bildade ämnen

Kartläggning av källor till oavsiktligt bildade ämnen

Rapport 5462 – Mars 2005 Naturvårdsverket

Småskalig vedeldning

Utsläpp från småskalig vedeldning har länge ansetts vara ett potentiellt miljö- och hälsoproblem och har undersökts tidigare i ett antal olika projekt, dock då med inriktning på andra föroreningar än här aktuella. Inom Energimyndighetens FoUprogram Utsläpp och luftkvalitet pågår vidare projektet Biobränsle Hälsa Miljö (BHM) som har fokuserat på kolmonoxid, organiskt bundet kol, stoft, kväveoxider, polycykliska aromatiska kolväten (PAH), och ett flertal flyktiga organiska ämnen däribland ”klimatgasen” metan.

Den hushållsrelaterade förbränningen av ved och pellets kan också vara en av de större utsläppskällorna av dioxiner till luft i Sverige. Även internationellt räknas den småskaliga förbränningen till en av de större källorna.

Tidigare har enbart ett par enstaka dioxinmätningar utförts i Sverige på småskalig vedeldning. Därför har man använt utländska emissionsfaktorer som grund för att beräkna de svenska utsläppen. Med hjälp av sådana faktorer i kombination med SCB:s statistik för småskalig vedeldning från 2002 kan man räkna fram att luftutsläppen av dioxiner från småskalig förbränning i Sverige, om endast rent trä används, var ca 0,1 – 3,9 g I-TEQ för år 2003.

Inom detta uppdrag har förbränningsförsök utförts av Miljökemi, Umeå Universitet på uppdrag av Naturvårdsverket för att studera utsläppen av dioxiner, PCB och hexaklorbensen till luft och aska från småskalig ved- och pelletseldning. Resultaten visar bl.a. på rökgashalter av dioxiner från förbränning av ren ved i samma storleksordning som från tidigare undersökningar. Studier gjordes på fyra olika typer av pannor; en pelletspanna, en äldre kombipanna, en modern vedpanna samt en vedkamin. Pellets, barrved och björkved med inblandning av pappersförpackningar, tidningar och plast (blandning av plast som normalt förekommer i hushållssopor) i olika kombinationer har använts som bränsle och bränsleförhållandena har varierats.

Vid jämförelse av resultat mellan den äldre kombipannan och den moderna vedpannan framträder tydliga skillnader. Den gamla kombipannan gav ungefär 10 gånger högre emissioner av dioxiner och PCB än den moderna. Inblandning av tidningspapper och kartong visade inte på någon ökning men däremot ökade halterna vid inblandning av plast med ca 100 gånger för både dioxiner och PCB. (Tidigare utländsk studie har visat på kraftigt ökade dioxinutsläpp vid inblandning av papper/kartong och 200 gånger högre utsläpp vid inblandning av PVC-plast). Även ett antal försök med förbränning av pellets utfördes. Både för dioxiner, hexaklorbensen och PCB var rökgashalterna högre jämfört med vedeldningen. Det var dock stora skillnader mellan trä- och halmpellets, där halmen gav högre halter, och mellan olika eldningsförfaranden. Vid en förnyad kompletterande mätning vid pelletseldning (SP- Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, 2005) erhölls lägre värden men fortfarande något högre jämfört med ”vedvärdena”.

Sammantaget kan sägas att värdena varierar kraftigt mellan de olika pannorna och mellan de olika förbränningsförsöken och det är bara ett prov analyserat för varje försök. Detta gör att resultaten snarast ska ses som en fingervisning om vilka halter som kan förekomma. Att eldning med pellets gav högre utsläpp än eldning med ved var något förvånande och bör följas upp även om det knappast finns skäl att anta att utsläppen från pelletseldning generellt skulle vara högre.

En beräkning av de totala utsläppen till luft från småskalig förbränning med mätresultat från denna undersökning som grund ger <4 g WHO-TEQ dioxiner, <0,3g WHO-TEQ PCB och <400 g hexaklorbensen.
Även halterna i askan har analyserats. Dessa är överlag låga och följer rökgashalterna, d.v.s. klart högst halter återfinns i aska från förbränning av plastinnehållande bränsle.

Mer detaljerad information finns i underlagsrapporten från Umeå Universitet.

Småskalig vedeldning

Förutom dioxiner ger småskalig vedeldning upphov till utsläpp av hälsofarliga partiklar, PAH och lättflyktiga kolväten inklusive klimatgasen metan. Naturvårdsverket har i tidigare regeringsuppdrag (senast 1998) redovisat olika förslag att begränsa utsläppen av i första hand flyktiga organiska ämnen (VOC). Utsläppen från småskalig vedeldning varierar mycket beroende på bl.a. pannans typ och ålder samt hur eldningen sker, bränslets kvalitet mm. Då det visats att modernare ”miljögodkända” pannor som uppfyller kraven i Boverkets Byggregler (BBR) genererar mindre föroreningar finns det möjligheter att minska utsläppen genom att byta ut gamla pannor mot nya.

Att ”elda rätt” kan också ha stor betydelse för både mängd och sammansättning hos de restprodukter som uppstår. Fortfarande är de allra flesta villapannor i Sverige av gammal modell även om de sakta men säkert byts ut till nyare. En villapannas tekniska livslängd ligger kring 35 år och då endast ett par procent byts ut varje år kommer det att ta en betydande tid innan dagens bestånd av tämligen gamla pannor tas ur bruk. Det är därför angeläget att på något sätt påskynda utbytet av pannor. Ett utbyte av äldre omoderna pannor mot nya ”miljögodkända” pannor eller åtminstone komplettering av äldre pannor med ackumulatortank medför en avsevärd minskning av kolväteutsläppen. De förbränningsförsök som utförts inom denna studie visar att också utsläppen av dioxiner är betydligt lägre i panna med goda förbränningsbetingelser. Troligen skulle också utsläppen av hexaklorbensen minska. Det finns sålunda flera skäl att stimulera ett påskyndande av utbyte till ”miljögodkända” pannor. För att minska den ekonomiska bördan för hushållen kan t.ex. övervägas att utvidga den skattereduktion som kan fås vid installation av ny panna till att gälla alla installationer, inte bara vid nybyggnation.

När det gäller nya pannor bör målet vara att endast ”miljögodkända” pannor skall finnas på marknaden. Den ändring av Boverkets byggregler (Boverkets föreskrifter, BFS 1993:57) som nu är aktuell och innebär att miljökraven vid nyinstallation gäller även utanför tätort innebär inte så mycket i praktiken eftersom det i de flesta fall med nya pannor är fråga om utbytesinstallation och inte nyinstallation. Lagändring bör genomföras som innebär att både utbytes- och nyinstallationer (inom och utom tätort) omfattas av miljökraven. Naturvårdsverket presenterade 1998 ett förslag på hur detta skulle kunna ske. (Naturvårdsverkets rapport 4912, Småskalig vedeldning – underlag samt förslag till ”Förordning om åtgärder för att minska utsläppen från små anläggningar som eldas med fasta biobränslen”) Naturvårdsverkets förordningsförslag innehöll också krav på installation av ackumulatortank vid äldre anläggningar. De krav som angavs i detta förordningsförslag har fortfarande aktualitet.

De förbränningsförsök som utförts inom denna studie visar också, i likhet med tidigare studier, betydelsen av bränslekvalitet och hur man eldar. Inblandning av plast (vilket f.ö. är olagligt) visade t.ex. på en 100-faldig ökning av dioxinutsläppen. Naturvårdsverket har tidigare producerat en broschyr om hur man bör elda för att minska miljöproblemen. Ytterligare informationsinsatser i någon form bör övervägas. Detsamma gäller f.ö. även ”Backyard burning”(jfr nedan).

4.3.3 Primära källors utsläpp till luft

De primära källornas utsläpp till luft av oavsiktligt bildade ämnen, och då särskilt av dioxiner, har tidigare varit betydande och av sådan omfattning att de säkerligen starkt bidragit till en från hälsosynpunkt oacceptabel risk. Under de senaste 10-15 åren har dock utsläppen till stor del reducerats. Inga nya, tidigare okända, primära källtyper har dykt upp.

Mot denna bakgrund bedömer Naturvårdsverket, att den totala belastningen av oavsiktligt bildade ämnen från de primära källorna till luft i dagsläget är av så begränsad omfattning, att den svårligen kan förklara att människans exponering för dioxiner och dioxinlika PCB endast ligger marginellt under det som av EU satts till högsta tolerabla dagliga intag.

Naturvårdsverket anser att på nuvarande underlag är det inte rimligt att ge generella rekommendationer om vilka åtgärder de olika källorna bör vidta för att minska bildningen och utsläppen av oavsiktligt bildade ämnen.

4.3.3.1 Förbättring av mätunderlag

I en situation då belastningen totalt sett är för hög, är det dock viktigt att ytterligare utreda vilken betydelse dagens utsläpp har för människans exponering. Detta förutsätter bland annat ett mätunderlag som säkrare visar hur stora utsläppen av oavsiktligt bildade ämnen är från dessa källor under olika betingelser. Ett sådant underlag bör därför tas fram, och borde redan ha funnits. Berörda verksamheter, som sedan tidigare dessutom är fullt medvetna om att de har bildning och utsläpp av oavsiktligt bildade ämnen, har enligt miljöbalken ett ansvar för att belysa hur och i vilken omfattning de belastar miljön. Detta gäller oberoende av vilka villkoren för verksamheten är och även utan att myndigheterna ska behöva trycka på. Naturvårdsverkets genomgång inom ramen för detta uppdrag har tyvärr visat att med få undantag har verksamheternas egenkontroll i detta avseende brustit. Samtidigt bör det påpekas att även om underlaget hade funnits tillgängligt och tydligare visat att Naturvårdsverkets uppskattning av utsläppens totala omfattning varit i närheten av ”sanna” värden, saknas idag kunskap om i vilken grad dessa utsläpp bidrar till människans exponering av de oavsiktligt bildade ämnena.

4.3.3.2 Reducering av bildning och spridning

Oberoende av denna kunskapsbrist, är det också så att enligt miljöbalken är berörda verksamheter skyldiga att använda bästa teknik, om detta är miljömässigt motiverat och inte orimligt kostsamt. Mot bakgrund av dagens belastningssituation är de miljömässiga motiven uppenbara, varför frågorna om hur bildningen och utsläppen av oavsiktligt bildade ämnen till luft, vatten och avfall, kan elimineras eller reduceras, regelmässigt bör tas upp vid prövning och tillsyn av aktuella verksamheter.

Även frågan om i vilken mån dessa ämnen förekommer i de produkter som tillverkas bör uppmärksammas. Målsättningen bör vara att enskilda verksamheters utsläpp ytterligare minskar och att den totala belastningen på miljön från respektive berörd bransch åtminstone inte ökar. Med utgångspunkt från genomgången i kapitel 4, konstaterar Naturvårdsverket att det särskilt inom metallindustrisektorn fortfarande finns rimliga möjligheter att begränsa utsläppen till luft av framför allt dioxiner. Särskilt i samband med nytillkommande verksamhet, eller vid större förändringar av befintlig verksamhet, bör detta enligt Naturvårdsverkets mening vara ett krav.

En faktor som tidigare berörts är att bildade ämnen som avskiljs från rökgaserna till stor del istället hamnar i ett avfall, varför problemet inte är slutgiltigt löst. Ju större bildningen av oavsiktligt bildade ämnen är, desto större blir mängderna i avfallet. Det finns av denna anledning starka skäl, för framför allt de verksamheter med störst bildning av oavsiktligt bildade ämnen, att närmare utreda hur bildningen kan reduceras, men även hur överföringen till avfallet eller mängderna i avfallet kan begränsas. Vidare har de verksamheter som producerar avfall med betydande innehåll av oavsiktligt bildade ämnen ett ansvar för att utreda hur dessa ämnen kommer att uppträda i avfallet, vilka riskerna för avgång till luft eller vatten är på kort respektive lång sikt och hur de slutgiltigt kan komma att belasta miljön och bidra till människans exponering. Även här är det framför allt metallindustrisektorn som berörs, men även avfallsförbränningen. Målet bör vara att nya tekniker för att undvika att oavsiktligt bildade ämnen bildas eller överförs till avfallsflöden utvecklas och införs på framför allt nytillkommande verksamheter eller vid större förändringar av befintliga.

Vidare finner Naturvårdsverket det rimligt att frågorna om oavsiktligt bildade ämnen får en ökad uppmärksamhet vid förbränningen av biobränslen. Även om utsläppshalterna verkar vara låga, och klart under de utsläppsvillkor som verksamheterna normalt får då även vissa avfallsflöden förbränns, innebär de stora flödena och branschens tillväxt att de sammanlagda utsläppen kan bli relativt stora. Enligt Naturvårdsverkets mening bör inte den miljöpolitiska ambitionen att öka biobränsleanvändningen få leda till en för hög belastning på miljön av oavsiktligt bildade ämnen. Berörda verksamheter, vilket också inkluderar skogsindustrins förbränning, har därför ett ansvar för att bättre belysa vilken belastningen är, bl.a. som funktion av bränsleval, och hur den kan reduceras, samt vidta rimliga utsläppsbegränsande åtgärder.

I detta sammanhang bör även den småskaliga vedeldningen nämnas. Denna berörs relativt ingående i kapitel 4.1.1 och får betydelse framför allt då antalet källor summeras. Att varje enskild pannas tillskott i det stora hela är mycket litet, har betydelse för hur man strategiskt går till väga för att på ett rimligt sätt reducera den sammantagna belastningen från vedeldningen.

Naturvårdsverket har tidigare lämnat förslag till lagändringar på detta område. Verket bedömer att dessa fortfarande har aktualitet vad gäller kravnivån, men formerna för lagtekniska genomförandet kan behöva ses över. Förutom generella regler och tillsyn av dessa är information och vägledning viktiga medel. Särskilt gäller det att skapa en insikt om att hur och vad man eldar har stor betydelse för utsläppen från den enskilda pannan och hur det bidrar till belastningen på miljön. Vidare är det viktigt att den enskildes situation beaktas, så att man känner sig motiverad för att bidra till minskad miljöbelastning på samma sätt som ofta gäller vid källsorteringen av avfall. Dessa frågor hänger för övrigt ihop, genom att en källsortering som inte upplevs som anpassad för den enskilde kan leda till att man bränner t.ex. sina plast- och pappersförpackningar själv. Detsamma gäller sannolikt i hög grad även för den öppna eldningen på tomten (”backyard burning”).
…

7 Slutsatser och förslag till fortsatta insatser

Naturvårdsverket anser att det viktigaste målet för det fortsatta arbetet är att genomgående få ett förbättrat underlag för att kunna dimensionera problemen och dess delar.

Förbättrat underlag

För att på ett bättre sätt kunna kvantifiera bildning, utsläpp, spridning och omsättning av de aktuella ämnesgrupperna med hänsyn till såväl primära som sekundära källor behövs dels ett förbättrat mätunderlag dels en utveckling av modeller som ger mer pålitliga uppgifter om utsläpp, transport, fastläggning och nedbrytning mm.

Ett särskilt ansvar för att sådant underlag tas fram har de berörda branscherna. Därtill bör egenkontrollen avseende oavsiktligt bildade ämnen genomgående förbättras och frågan om mätunderlag bör alltid betonas vid förändringar av verksamheterna (tillståndspliktiga eller ej), särskilt då det är fråga om nya råvaror/(avfalls) bränslen eller dylikt.
…

Ökade tillsyns- och vägledningsinsatser bör ske inom vissa områden. T.ex. bör insatserna för att undvika bränder i deponier och olika avfallslager fortsätta och intensifieras. Vidare bör utbytet av små vedpannor till miljögodkända, som Naturvårdsverket tidigare framhållit, stimuleras. Lagändring bör genomföras som innebär att både utbytes- och nyinstallationer (inom och utom tätort) omfattas av miljökraven i Boverkets byggregler. Naturvårdsverket har tidigare presenterat hur detta skulle kunna se ut i ett förordningsförslag 1998. De krav som angavs där har fortfarande aktualitet. Målet bör vara att endast ”miljögodkända” pannor skall finnas på marknaden. Skattereduktion eller andra medel för att minska den ekonomiska bördan för hushållen vid införskaffande av nya pannor bör också övervägas. Det finns behov av ytterligare informationsinsatser om vad som bör, och inte bör, förbrännas i småpannor och utomhus. Denna information bör även ge upplysning om miljömässigt gynnsam eldningsteknik men även om konsekvenserna ogynnsamma bränsleval och tillvägagångssätt.

__________________________________

DIOXINutsläpp från vedeldning

Gundsömagle-undersökningen 2002 – 2005.

I Danmark hade man vid laboratorieförsök påvisat markanta dioxinutsläpp vid vedeldning. Nu ville man göra undersökning ”i verkligheten”.

Dioxin är ett av de giftigaste ämnen som man känner till. Och det finns i rökgas. Amerikanska flygvapnet spred 1965 – 70 ut ett avlövningsmedel som innehöll giftigt dioxinhaltigt ämne i Vietnam, vilket fick tragedier till följd. Även Sevesokatastrofen 1976 i norra Italien berodde på utsläpp av dioxin. Varje land uppmanas numera att försöka undgå att det överhuvudtaget bildas dioxin.

Undersökningen i Danmark valde en liten ort på Själland, med några tusen invånare, Gundsömagle. Åren 2002 – 2005 utfördes undersökningen av DMU (Danmarks Miljöundersögelser), tillsammans med Force Technology. Ett radhuskvarter valdes ut och luften mättes på de 27 skorstenarna och vid en mätstation, placerad i kvarteret.

Eldarna fick order att man skulle elda enbart med rent, torrt trä och använda sig av korrekt eldning.

Undersökarna fann att dioxin var en beståndsdel av röken som kom från de flesta av de 27 skorstenarna. Mängden var dock olika från skorsten till skorsten. Men samtliga skorstenar släppte ut luftföroreningar. Några förorenade mest med partiklar, andra med dioxin och andra återigen med PAH. Man fann också att skorstenarnas utsläpp var 28 gånger större än gränsvärden för industriella anläggningar med långt högre skorstenar.

Trots rent och torrt trä och korrekt eldning hindrade detta således inte att mycket ohälsobringande rökutsläpp spreds i området.

Partikelkoncentrationen i luften mättes också. Detta gjordes samtidigt bl a vid den starkt trafikerade HC Andersens Boulevard i Köpenhamn. Det man fann, var att på kvällarna var luftföroreningar med fina partiklar i Gundsömagle på samma höga nivå som föroreningar i rusningstid vid HC Andersens Boulevard i Köpenhamn. Luften var alltså lika dålig vid bostäderna i den lilla orten som i trafikvimlet på rusningstid!

Konklusioner:

Även om eldarna använde rent, torrt trä, på ett korrekt sätt, så medförde vedeldandet hälsofarliga utsläpp.
Samtliga eldare förorenade luften! Inte enbart några få, som tidigare hade påståtts! Några förorenade mest med partiklar, andra med dioxin och andra återigen med PAH.
Genomsnittsvärdena av dioxinutsläpp från villaskorstenarna översteg gränsvärdena i ”Luftvejledningen 2001” för industriella anläggningar som hade höga skorstenar.
Dioxinmätningarna visade dubbelt så höga värden i Gundsömagle som mätningarna i Köpenhamn.
Medelkoncentrationen av PM2,5 var i Gundsömagle på kvällen på samma höga nivå som föroreningen i rusningstrafik vid HC Andersen Boulevard i Köpenhamn.

Mer anmärkningsvärt var att dioxinemissionerna var högst vid optimal drift. Även i Sverige har det visats att pellets, t ex, avger mer dioxin än vedrök!

Vad gäller halten av PAH hade olika skorstenar olika PAH-värden. Året därefter gjordes ny undersökning. Det visade sig även nu att PAH-värdena var olika för olika skorstenar, men det visade sig också att samma skorsten kunde ha helt annat värde än förra året. Var det lågt tidigare, kunde det ha högt värde nu, t ex. Värdert var alltså inte konstant. Det är således inte så lätt att reglera PAH-utsläpp från eldstäder, som myndigheter tror.

Gundsömagleundersökningens resultat blev såklart kritiserade av kaminindustrin och skorstensfejarskrået (i Danmark är dessa tydligen lierade med varandra.) Men undersökningen blev omtalad och politiskt blev det likväl krav om begränsningar.

Från ”Braenderoeg och helbred. Fra kilde til krop” av Solveig Czeskleba-Dupont

Dioxin även i gröda och i fisk

De flesta som bor i Sverige har någon gång hört rådet att inte äta fet fisk från Östersjön mer än en gång i veckan. Gravida och barn ska helst inte äta den typen av fisk mer än två till tre gånger per år. Ett exempel av en sådan fisk är strömming.

– Dioxinhalten är högre än vad EU tillåter. Sverige har ett undantag vilket betyder att man får sälja fisken inom landet men att Livsmedelsverket måste ge kostråd.

Dioxiner är stabila och fettlösliga miljöföroreningar som är mycket svåra att bryta ner, de finns därför kvar i kroppen och miljön under en lång tid).

____________________________

Fler skogsbränder – sot – kan påskynda nedsmältningen i Arktis

I och med att klimatet förändras ökar också antalet skogsbränder. Enligt en studie som forskare vid Norsk institutt för luftforskning (NIFU) har gjort så är det de omfattande och allt vanligare skogsbränderna i de nordliga tempererade områdena som är den främsta orsaken till transport av kolpartiklar till Arktis.

När kolpartiklarna faller ned på snö- och isytorna i Arktis ökar absorptionen av solinstrålningen vilket ökar temperaturen och påskyndar nedsmältningen av Arktis glaciärer. I takt med att det blir allt varmare och torrare på norra halvklotet ökar problemet ytterligare. Skogsbränder är en allt vanligare syn, här Portugal 2003.
De ökande luftföroreningarna i Sydostasien påverkar dock de nordliga polarområdena i mindre omfattning än man tidigare trott. Trots att utsläppen i Sydostasien är större än de samlade utsläppen från Nordamerika, Europa och Ryssland, utgör de mindre än 10 procent av föroreningarna i Arktis. Anledningen tros vara att de höga temperaturerna i Sydostasien hindrar föroreningarna att transporteras till Arktis.

Artikeln publicerades i Journal of Geophysical Research den 9 juni. Den finns även sammanfattad på Naturvårdsverkets hemsida.

______________________________

Rökare drabbas mest av bensen

2002-12-11 Arbetarbladet, Tierp

I våras föreslog Naturvårdsverket att införa ett gränsvärde för hur mycket bensen, ett cancerframkallande ämne, som får finnas i miljön. En inventering i länet visar nu att befolkningen i dag exponeras för nästan dubbelt så höga halter.

Bensen tillhör de prioriterade ämnen för miljökvalitetsnormer eftersom det visats kunna orsaka cancer, framför allt leukemi. Naturvårdsverket har därför föreslagit att den maximala mängd bensen man får exponeras för under ett år inte ska överskrida 2,5 mikrogram per kubikmeter någonstans i landet. Det ska gälla från 2010.

I Uppsala län har man därför infört ett eget regionalt mål för bensen, som innebär att halten inte får vara högre än 1 mikrogram i någon miljö där människor visas från 2020. Bensen finns framför allt i avgaser, bensinångor, och miljöer där vedeldning förekommer. Största källan är dock rökning, både passiv och egen rökning.

Halterna varierar

Tidigare undersökningar har visat att halterna varierar mellan 2-5 i Uppsala, medan Tierp har lägre nivåer, 0,5-1 mikrogram per kubikmeter.
En ny inventering har nu genomförts, där ett 90-tal personer burit runt på en mätare under en vecka. Detta för att få ett realistiskt värde för en genomsnittlig person.
De som tankat bilen eller vistats i lokal med vedeldning hade högre värde, dock inte statistiskt signifikant.
Däremot var det mycket tydligt att rökare exponerades för ett värde som var ungefär dubbelt så högt, som hos icke-rökare. Även passiva rökare visade samma höga värde.

Ofullständiga kunskaper

Enligt Helena Anundi och Lennart Friis, som genomfört undersökningen går det inte att säga något om vad värdena innebär för cancerrisken, eftersom kunskaperna om dessa är ofullständiga.
Men man konstaterar att länsbefolkningens exponering ligger över det föreslagna gränsvärdet och att det behövs åtgärder för at minska mängden i miljön. ”Detta åstadkoms effektivast genom en kombination av åtgärder; minskade utsläpp från trafiken, reglering av vedeldning i tätorter samt eliminering av tobaksrök”, skriver de sammanfattningsvis.

_____________________________

Luftpartiklar dödar 5000 svenskar per år

Partiklar i förorenad luft leder till över 5 000 dödsfall per år i Sverige. Detta enligt en studie som genomförts av forskare vid universiteten i Umeå och Stockholm samt från Svenska miljöinstitutet. Studien är publicerad i Svenska Vetenskapsakademiens tidskrift Ambio.

Det är partiklar från trafikavgaser och annan förbränning som är de största bovarna. Att så många som 5 000 dödsfall kan kopplas till föroreningar är en högre siffra än vad man tidigare trott.

Författarna konstaterar att partiklar kan förflytta sig över stora ytor. Det är därför viktigt för svenskar i den södra delen av landet att delta i ett internationellt samarbete att begränsa utsläpp och föroreningar medan man i norra Sverige kan fokusera mer på lokala åtgärder.

Källa: Svenska Dagbladets nätupplaga. 050214.

__________________________________

Vedeldning het fråga i villakvarteren

Av Anders Malmström 27 oktober 2003, KÄVLINGE

Det pyr om vedeldningen i kommunens villaområden.
Även i hem utan öppen spis. Efter upprepade klagomål från villaägare utförde miljöförvaltningen nyligen en enkät för att utreda frågan.

Den visar att var fjärde husägare i Ljungenområdet i Furulund är störd över vedeldningen. I Hofterup säger var femte husägare samma sak och i Ålstorp och Sandskogenområdet i Löddeköpinge var tionde.
– Missnöjet i enkäten visar att problemet är värt att ta på allvar, säger Lars Johansson, miljöinspektör i Kävlinge. Även om det är viktigt att tänka på att inte alla hushåll har deltagit i enkäten. Enkäten skickades ut till 227 slumpvis utvalda hushåll i de fyra områdena. 182 av dem svarade.
– Vi har haft klagomål från boende i dessa områden regelbundet. Med enkäten ville vi få en fingervisning hur utbrett problemet är, säger Lars Johansson.
I enkäten ingår hushåll som själva har öppen spis i hemmet. Lars Johansson påpekar därför att resultatet av enkäten inte ger ett heltäckande svar på frågan hur stort lidande den utsläppta röken orsakar. Men enkätens resultat stämmer överens med spridningen av de klagomål som kommit in till miljöförvaltningen hittills. Klagomålen är flest i Furulund där också andelen hem utan öppen spis är störst (sju av tio hem).

Lars Johansson menar att de flesta öppna spisar är kaminer som inte är gjorda för uppvärmning utan för att enstaka brasor som ska tändas på och sedan få brinna ut. Men många husägare, menar han, har inte tillräckliga kunskaper för att elda med ved. Det finns därför risk för stora utsläpp av hälsofarliga partiklar och irriterande rök genom skorstenarna.
I nuläget har kommunen en policy att öppna spisar enbart bör användas till trivseleldning och inte till uppvärmning.
– Men det är viktigt att miljönämnden bedömer hur allvarligt problemet är. Det finns möjlighet för kommunen att förbjuda annat än trivseleldning i lokala områden av kommunen, säger Lars Johansson.

Den som bryter mot sådana föreskrifter riskerar att bli åtalad och som straff få böter och fängelse.

Även vedeldning i liten omfattning ger lokalt stora utsläpp, bland annat av tjära och andra ämnen som kan orsaka cancer. Från och med 2005 gäller nya miljöregler på området. Kommunen blir då skyldig att mäta och beräkna luftkvaliteten genom att analysera antalet partiklar i luften. Den utrustning som kommunen äger är väldigt svår att flytta och dessutom väldigt dyr vilket gör det omöjligt att sätta upp utrustningen var som helst. Lars Johansson föreslår därför att kommunen bör skaffa ny utrustning. Hans rapport och resultaten från enkäten presenteras för miljönämnden på onsdag.

Fakta – Störst missnöje i Ljungenområdet

Andel hem/Andel hushåll, som utan öppen spis störs av vedeldning
Ljungen 68 % / 27 %
Hofterup 40 % / 18 %
Sandskogen 23 % / 10 %
Ålstorp 37 % / 8 %

Källa: Miljöförvaltningen i Kävlinge kommun

________________________________

Luften är sämst i Lycksele.

När grannen eldar som värst måste Margot Hedberg stanna inomhus

Hon öppnar dörren, går ut på altanen, njuter några sekunder av utsikten; bortom grannarnas skorstenar böljar Lapplands granbeströdda vidder som mjukglass med strössel.

Men några få andetag senare hostar hon till. Rösten sviker, bronkerna väser som trasiga orgelpipor. Hon måste gå in igen. Stänger dörren, hugger astmamedicinen, suger i sig av det räddande pulvret.

Margot Hedberg bor i Lycksele. Där är luften vintertid allra smutsigast i landet. Det är till stor del vedeldarnas fel.

Regeringen talar nu om att ersätta kärnkraften med biobränslen. Men om detta leder till att allt fler villaägare eldar med ved i gamla, dåliga pannor – då tar både folkhälsan och miljön stryk; i nio av tio villapannor för ved är förbränningen så dålig att röken innehåller massor av sot och tjära.

– Ja, när grannarna lägger in sin surved i pannan – då känner jag det direkt, berättar Margot Hedberg. Jag får akut andnöd, huvudet värker, ögonen blir röda, slemhinnorna svullnar och snoret rinner.

Hon skyller inte allt på vedröken. Hon är också känslig för pälsdjur, tobaksrök, mögel, parfym, damm, stark kyla och bilavgaser. Men vedröken får ofta bägaren att rinner över.

– Kalla, klara vinterdagar bolmar den från hundratals skorstenar, berättar hon, men den stiger oftast bara några meter över skorstenshöjd, inte högre – ungefär som om någon höll en jättelik glasskiva över samhället.

Vintertid skiktar sig lufthavet ovanför Lycksele ofta på detta vis. Varje gång det sker måste Margot Hedberg hålla sig inne – trots att hon medicinerar sig med förebyggande cortison- preparat.

– Röken lägger sig som en brungrå dimma mellan husen, och så fort jag öppnar ett fönster tränger den in. Då känner jag mig verkligen instängd.

Margot Hedberg blir fånge i sitt hus. Går hon ut måste hon genast ta till akutmedicinerna. Annars kvävs hon.

Hennes ännu mer astmatiska dotter mår ännu sämre. Hon kan sällan vara utomhus när det är kallt; astman griper in i hela hennes liv. Men hon vill varken berätta eller vara med på bild i tidningen. Det är jobbigt nog ändå.

Luften här i lappländska Lycksele och i andra mindre orter där var och varannan villaägare värmer sitt hus med ved innehåller under vinterhalvåret mer av både sot och så kallade flyktiga kolväten än den innerstadsluft som ständigt blandas med bilavgaser i hårt trafikerade storstäder som Stockholm eller Göteborg.

Bevisen finns i de luftmätningar som en rad kommuner i hela landet gör inom ramen för det så kallade Urbanprojektet, ett samarbete som administreras av Institutet för vatten- och luftvårdsforskning, IVL.

Luften vid Vasagatan i Stockholm innehöll i fjol vinter i medeltal 8,4 mikrogram sot per kubikmeter luft. Här vid gågatan i Lycksele var medelvärdet högre: 10,6 mikrogram per kubikmeter. Summan av halterna av åtta olika flyktiga och skadliga kolväten var i Stockholm 26 mikrogram per kubikmeter luft. Här i Lycksele var den 38 mikrogram per kubikmeter. Ett av dessa kolväten heter bensen. Bensen ingår i bensin, men bildas också vid förbränning, särskilt om man eldar ved i en dålig panna.

Bensen kan ge leukemi, och om cancerrisken för befolkningen ska vara låg måste halten i luften som medelvärde ligga lägre än 1,3 mikrogram per kubikmeter luft. Den bedömningen har Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet gjort.

Luften i centrala Stockholm innehåller i medeltal 4,0 mikrogram bensen per kubikmeter luft. Halten vid ICA Cometen i Lycksele är 7,0 mikrogram per kubikmeter.

Mätinstrumenten sitter 3-8 meter över marken. Nere vid gatan är halten normalt flera gånger högre.

”Vi misstänker starkt att det främst är den småskaliga vedeldningen som förstör luften på de mindre orter där vi finner höga halter – det är den enda förklaring som finns” förklarar Anne Lindskog, doktor i analytisk kemi på IVL.

Bilavgaserna kan inte ensamma förklara saken, hävdar hon. Så intensiv är inte trafiken i Lycksele, Vännäs, Vindeln, Sorsele eller Dorotea. Dessa och andra orter i Västerbottens län har miljöforskaren Bertil Forsberg och hans medarbetare vid Umeå universitet specialstuderat.

– Halterna blir extra höga under kalla dagar därför att luften står så stilla, förklarar han. Speciellt i dalgångarna i Norrlands inland är vindarna svaga under vintern; om det blåste mer skulle gifterna spädas ut och svepas bort.

Nu ska Bertil Forsberg undersöka hur starkt vedröken påverkar de västerbottningar som lider av astma. En undersökning från Piteå visar, liksom flera utländska analyser, att det finns ett tydligt samband mellan höga sothalter i utomhusluft och ökad andnöd hos de astmatiker som tvingas andas denna luft.

– Ja, och utsläppen ökar dessutom risken för cancer. Jag anser att man inte borde acceptera vedeldning i dåliga pannor i tätorter, säger han.

Det håller Margot Hedberg med om:
– Att elda med torr ved i en modern panna är väl ingen fara. Men de flesta har ju kvar sina gamla pannor, många använder fuktig ved och eldar dessutom utan ackumulatortank.
Sådant borde förbjudas i tätbebyggda områden!

Men så radikala idéer vill inte kommunen kännas vid.

– Nej, den sortens förbud skulle få alltför svåra ekonomiska konsekvenser för Lyckseleborna, säger Kurt Lundgren, miljönämndens socialdemokratiske ordförande.

– Vi vill inte gå så hårt fram, fortsätter han, vedeldningen har starka traditioner här. Vi driver i stället en informations- kampanj. Sotaren ger vedeldarna goda råd.

På 70-talet uppmuntrade kommunen villaägarna att börja elda med ved. Många bytte ut sina oljepannor, andra gick över till ved i kombipannan. De flesta utnyttjar fortfarande den för Lycksele unika möjligheten att nästan gratis få såga, klyva och lagra sin ved på kommunens mark.

Det var nog fel att okritiskt uppmuntra folk att satsa på veden, suckar Kurt Lundgren. Men på den tiden var det ju ingen som tänkte på vedröken. Nu står vi här med enorma problem av den dåliga luften.
Och att ändra människors vanor – sådant tar tid.

_______________________________

Rapport från seminarium med miljömålskommittens energispargrupp

Rapporten utarbetad av vetenskapsjournalist Annika Nilsson, april 1999.

”Småskalig vedeldning – ett hot mot folkhälsan

I småskalig vedeldning eldas vedklabbar på ett sätt som gör att det oftast är mycket svårt att få en fullständig förbränning. Katarina Victorin vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet och tidigare sekreterare i Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) sade att utsläppen av oförbränt organiskt material, som bl.a. innehåller cancerframkallande ämnen, kan vara tusen gånger högre än från fjärrvärmeverk (per producerad energienhet).
Småskalig vedeldning bedöms i dag också vara den största källan av utsläpp av partiklar och s.k. polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i landet. Totalt kommer minst hälften av utsläppen av cancerframkallande ämnena från småskalig vedeldning och halterna är så höga att de i stort sett överallt överskrider Miljöhälsoutredningens miljömål, i tätorter med upp till tio gånger.

Katarina Victorin sammanfattade hälsoeffekterna i tre punkter:

Lukt och besvär till följd av aldehyder och andra irriterande ämnen (till största delen okänt vilka) samt stoft
Luftvägseffekter av samma ämnen, särskilt stoftutsläppen
Cancerrisken med dels tyngre kolväte (PAH) och dels vissa flyktiga kolväten, t.ex. eten och bensen

”Eftersom en så stor del av de cancerframkallande luftföroreningarna kommer från småskalig vedeldning kan man anta att många av lungcancerfallen från luftföroreningarna (ca 100 lungcancerfall per år) beror på just denna föroreningskälla.”

”Även stoft, dvs. små partiklar, är ett allvarligt hot mot människors hälsa. Flera epidemiologiska undersökningar visar att höga halter partiklar i luften leder till att fler människor måste uppsöka sjukhus på grund av problem med lungorna. Framför allt drabbas gamla och sjuka människor med tidigare luftvägssjukdomar eller hjärtbesvär.” Katarina Victorin nämnde att det också finns studier som visar att dödligheten ökar i samband med episoder med höga partikelhalter i luften.

”Ännu finns inga miljömål för partiklar, men det är på gång. Samtidigt vet man att många människor upplever sig störda av grannars vedeldning på grund av akuta andningsbesvär.” ”Miljöhälsoutredningen har därför föreslagit att man ska få fram strängare utsläppskrav för de små vedpannorna.”

Katarina Victorin skulle gärna se möjligheten att i ”vissa områden förbjuda småskalig vedeldning och i stället försöka styra över eldningen till större anläggningar, helst fjärrvärmeanläggningar, där man har möjlighet att kontrollera förbränningen.”

__________________________________

Cookie	Varaktighet	Beskrivning
cookielawinfo-checkbox-analytics	11 months	Denna cookie är inställd av GDPR Cookie Consent -plugin. Cookien används för att lagra användarens samtycke till cookies i kategorin "Analytics".
cookielawinfo-checkbox-functional	11 months	Cookien ställs in av GDPR -cookie -samtycke för att registrera användarens samtycke för cookies i kategorin "Functional".
cookielawinfo-checkbox-necessary	11 months	Denna cookie är inställd av GDPR Cookie Consent -plugin. Cookies används för att lagra användarens samtycke till cookies i kategorin "Nödvändigt".
cookielawinfo-checkbox-others	11 months	Denna cookie är inställd av GDPR Cookie Consent -plugin. Cookien används för att lagra användarens samtycke till cookies i kategorin "Annat.
cookielawinfo-checkbox-performance	11 months	Denna cookie är inställd av GDPR Cookie Consent -plugin. Cookien används för att lagra användarens samtycke till cookies i kategorin "Prestanda".
viewed_cookie_policy	11 months	Cookien ställs in av GDPR Cookie Consent -plugin och används för att lagra om användaren har godkänt användningen av cookies eller inte. Det lagrar inga personuppgifter.

Vetenskapliga publikationer

Kartläggning och analys av utsläpp från vedeldning. Redovisning av regeringsuppdrag.

Quantification of population exposure to NO2, PM2.5 and PM10 and estimated health impacts in Sweden 2010

Låglastkaraktäristik i små pelletsanläggningar

Mindre problem med småskalig biobränsleeldning

Vi använder cookies